terialier till ett bjelklag, på hvars säker-
het menniskors lif berodde. De stå såle-
des sjelfve i ansvar för beskaffenheten af:
de byggnadsämnen som de valt,
Samma protest-rättighet tillkom dem, i
fall jag hade vägrat hvad de fordrade till
byggnadens conserverande under entrepre-
nads-tiden, såsom bräder till fönsters och
gluggars tillspikande, o, m. de De hafva
icke heller i detta afseende anmält någon
protest; och kunna således icke heller der-
före skjuta skulden på mig.
Jag tror mig sålunda hafva visat atl
hvarken de föregifna befallningarne af mig,
eller snöyran genom wvindsfönstren, eller
bjelkarnes beskaffenhet vid inläggningen,
kunna gifva Svaranderne skäl att undan-
draga sig ansvaret för det af Besigtninpgs-
männen utdömda bjelklaget,
ILL.
I afseende på tredje frågan torde jag få
korteligen erinra, att, för ersättningsbelop-
pens rätta bestämmande der gifven be-
räkningsgrund saknas, ej finnes någon an-
nan utväg än den i Lag anvista appskatt-
ningen efter mätismanna ordorn,
Ett utslag öfver en pretention om ska-
destånd måste, för att kuuna verkställas
och ej gifva anledning till ny tvist, lyda
på vissa belopp; och det lär alltså vara
nödigt att i denna sak, som i det väsendt-
ligaste har naturen af dei Byggninga-Bal-
ken omtelta Husesyner, följes samma pro-
cedure, som vid dessa; så att, sedan
1:0 Skadans verklighet är genom besigt-
ningen utrönt, det
2:0 äfven bestämmes hvad som erfordras
till dess botande, beräknadt i penningar;
hvarefter
3:o i Domen afgöres hvem som skall
vidkännas dessa omkostnader.
Denna gång af målet är of Lagen ut-
stakad, och lär äfven vara den enda som
kan leda till rediga resultater. Svarander-
ne hefva bestridt anställandet af den vär-
deriog jag begärt, och synas hysa den tan -
ka, alt pröföingen af ersättningsskyldighe-
ten bör föregå pröfningen af ersättningens
belopp. I eådant fall skulle inga andra af
de ifrågakomne reparationerne blifva före-
mål för värdering, än de som Collegium
förut finner skäligt att ådömma Svsran-
derne; men ett denna procedure skulle,
euligt Svarendernes önskan, leda till blott
oreda och tidsutdrägt, är lätt att inse,
Derigenom skulle 3:ne hufvudsakliga Ut-
slag med olika besvärstider fällas i ett och
samma mål; och i fall Öfver-Rätterne fat-
tade andra åsigter och utsträckte Svaran-
deraes e:sättningsskyldighet till flera äm-
nen än Collegium antagit, så måste må-
let, såsom i dessa delar outredt, återförvi-
sas. Det är sålunda icke utan grundade