- SE 9 Rn rn nn nen
garne af acne påspikade bastmaltor, icke
möjligen kunnat på så kort tid åstadkom-
ma en sådan förstörelse Man ser ja dag-
ligenv hus, hvilkas vindsgluggar år ut och in
grå öpnas och skulle icke, för dessa, ne-
derbörden under årens längd förorsaka sam-
ma skada på bjelklagen, som en nch an-
nav snöyra under några månaders tid skall
bafva åstadkommit hos mig? Vid eldsvådor
blifva ju ofta brandgolfven öfvergjutna med
hela massor af vatten, utan att bjelklagen
deraf skadas.
Tivad som i synnerhet visar att skadan
på det ifråge varande bjelklaget endast här-
ört af brandbottnens eller fyllningens
felagtiga beskaffenhet, är den omständig-
bet, att de andra bjelklagen, som lika så
mycket varit utselta för väderlekens om-
vexlingar, icke deraf tagit någon skada.
Dessutlvin och så länge Svaranderne ännu
hade byggnaden under sitt arbete, så till-
hörde det dem och ingen annan, att för-
ordna om esllt, som erfordrades för dess
bevarande. Vesterbergs Verkgesäll bodde
på stället, för att tillse huset; och då
bastmattorne icke emotstodo vindens kraft
och fönster ännu felades, hvarföre requirera-
des ej bräder att, såsom vanligt, spikas för
gluggar och fönster? Det hade varit min
skyldighet att lefverera dem; men aldrig
kan det vara någon annan än Byggmäista-
revs pligt, att bedöma och anordna huru
man skall conservera en hallifärdig bygg-
ped, som naturhgtvis, ända till det betin-
gade arbetets slut, står väder hans disposi-
Lon och vård.
För ett undvika ansvar för det, öfver
all gräns skamliga fuskeri, som Vesterberg
begått vid inläggendet af detta bjelslag,
har ban slingrats8ig som ea orm. Han bar,
utom invändningen om de öpva gluggarne,
föregifvit att bjelkarne voro sura då de in-
lades, alt jag befallt användandet af de
smalaste bjelkarne öfverst 0. s. v,
Skepparen Prelm, atbörd den 12 April.
1331, nar på ed intygat, att alla slags
materialier funnos i öfverflöd, och er-
höllos straxt på IVesterbergs reqvisitions
men — må man dock antaga att Wester-
bergs förevändningar äro grundade: att
bjelkarne svvarit sura då de inlades — eller
till och med, såsom den resolverade Ser-
geanrten Tillbom bedyret, genomsura, och
att jag anvisat de smalaste för öfra bjelk-
laget m. m. — hvad följer väl deraf? Be-
hager man kasta öget på 7:de Å. i Bygg-
nads-Ordningens VI te Artikel, så finner
man der följande hälsosamma stadgande,
SON straxt afgör frågan:
Finoner Mästaren, att den byggande
anskaffar släta cch odugliga materialier,
samt således icke sjelf är angelägen om
arbetets godhet; så må ben deremot i
tid göra förbehåll i Byggnings-Collegio:
börande de om materialiers vräkande ut-
komna Förordningar härvid noga eftere
Iefvas.