samt om altaret och thronen; men det halp
icke. En del började oförskräckt under tu-
multet en kadrilj i ändan af salen, och fort-
foro, hoppande efter takt, att skrika om
thronen ech altaret. Men ändtligen börja-
de menigheten, som samlats utanföre och i
början inskränkt sig till blotta speord, att
blifva stormande, och sällskapet ansåg för
rådligast att skiljas och begifva sig bort.
Så mycket om lustspelet.
En timma derefter hade Studenterne sam-
lat sig på ett af torgen; några Legitimister
kastade från fönstren stenar på dem — och
nu blef det Iif i spelat. Omkring: 600 af
patrioterna, bland hvilka stark jäsning bha-
de rådt hela dagen, skockade sig tillsam-
mans, för att återställa ordningen, — pö-
beln tillstötte och detta patriotiska sällskap
genomtågade gatorna under ropen: bort med
Carlisterne! bort med korset! bort med he-
(a religionen! De drogo, skrålande, till de
hus som beboddes af de mest bekanta Car-
lister. I spetsen för dessa retirerade Mar-
kis Montealm i god tid; men deras dörrar
och fönster ledo, i stället, ett totalt neder-
lag. Ett detachement af garnisonen, som
något sent ankom, kunde icke förmås ut-
rätta något allvarligt emot patrioterna.
Hos Markisen Montealm gjordes rent hus,
dymedelst, att patrioterna af nit för saker-
nas nya ställning, utkastade alla saker, som
de funno, igenom fönstren. - Emot några
unga flickor 1 huset sträckte de äfven sina
patriotiska företag alltför långt, Strider up-
stodo, hvaruti flera blefvo sårade och dväp-
ta. Ändtligen saktades oväsendet. Rutorna
voro ute, gatorna fulla af halta stolar och
bord samt sönderslagna speglar och skåp
m. m. och sedan ordningen sålunda var
återställd tågade patrioterna förnöjda hem.