IH PITE VR dUllSadllOU då July Hk I: Ucpu-
terade Kamarens adress till Konungen är
ett så vigtigt dokument, att vi anse oss bö-
ra här nedan meddela det.
DEPUTERADE-KAMARENS
ADRESS.
Sire! Frankrikes deputerade lyckönska sig, att
dagen före Juli-revolutionens årsfest, hafva an-
ländt midt ibland detta storsinnade folk, som be-
seglat den med- sitt blod; vi bafva uppfyllt en
pligt då vi egnat dessa ädla offer en gärd af
Frankrikes saknad och tårar, och vi hembäre E.
M. vår tacksamhet för kallelsen att vara vittnen
till dessa seger-högtider, hvilka fosterlandskäns-
lan med all sin glans förskönat, hvilka den fria
och vördnadsbjudande lNlikstämmigheten i tänke-
sätt hos ett helt folk, gifvit ett så högt värde.
I den rörande anblicken af en så allmän enig-
het bafve vi återfunnit Frankrikes känslor före-
nade vid er constitutionella thron, Det år för att
ännu mera befästa denna enhälliga öfverensstäm-
melse, som vi åkalla med lifliga önskningar sam-
drägt i handling hos alla statsmaktens grenar.
Enbet hos den allmänna förvaltningen i hela
dess hierarki, dess utöfvande öfyerlemnad åt män
af erkänd skicklighet och obefläåckad heder, hvil-
ka förblifva Juli-revolutionens grundsatser trogne,
skola gifva Er styrelse en helhet som på en gång
skall fördubbla dess kraft och göra den försäkråd
om den uppriktiga och sanna medverkan E. M.
af oss fordrar, och som vi lofva.
Se der det verksammaste medel, att sätta cen
gräns för dessa oroligheter, som förvåna och ut-
matta Frankrike, för dessa brottsliga stämplingar
af den störtade dynastiens anbängare, hvilkas
djerfhet fordrar en outtröttlig vaksamhet, hvilkas
sammansvärjningar med stränghet måste undertryc-
kas. Vå detta sätt skola de ursinnigas förhopp-
ningar gå om intet, hvilka, under drömmar omen
chimerisk republik, så vättvist förkastad af naåtio-
nalkänstan, oroa och förvirra samhället, och allt-
för ofta. sjunka till
som, framhårdande i nesliga läror, befordra oord-
vingar, för alt söndra och försvaga oss.
Dessa tomma. theoricer skola stranda mot Frank-
rikes fasthet, mot dess erfarenhet, som skyddar
det för alla tidehvarfs brottsliga ärelystnad, för
drömbilderne från en förfluten tid, som icke mera
kan återkomma, och som allmänna förnuftet oå-
terkalleligt fördömt.
En styrelse skall, understödd af allas förenade
vilja, kufva de upproriska, hyilka de än må vara,
och allimer befästa den indre ordningen. En na-
tionel styrelse kan intet vara Utan kraft; dess
styrka ligger i sjelfva dess ursprung, i allas in-
tressen och känslor. E. M. har för icke längese-
dan. rönt det under Er resay öfverallt bar E. M.
funnit samma bjertliga tillgifvenhet för den thron
Ju!irevoluationen. grundat, öfverallt bar E. M. hört
samma önskningar för dess upprätthållande och
försvar. i
Dev successiva utveckling af nationela inrätt-
ningar E. M. förkunnar oss, och utvidgandet af fol-
kets. bildving, kunna cj annat äp befästa denna
anda at fosterlandskävsla och tillgifvenhet. Sire,
Franska folket väntar sedan Kkinge denna välger-
ning af allmänt spridda folkskolor; dess olika
regeringar ha alla givit det löften derom; det är
Ey förbehållet att ändtligen. uppfylla. dessa löften,
hyilkas verkställande icke längre bör uppskjutas.
Troget skola vi uppfylla den pligt chartan ålägger
oss och. den. sista Jagstiftande corpsen. lemnat oss
i arf, vid granskningen af den vigtiga constitutior
nela fråga, hvavs slutliga afgörande, då det betryg-
gar harmonivn mellan de stora statsmakterna, skall
sluta med: att ge Ex styrelse en fast! et, som på-
kallar och upprättbåller förtroendet.
Du. skola alla pational-välmågans Källor åter
fiöda. Den erisis som träffat handeln. och iindu-
medbrottsliga i en faktion,!
TIUCHLaT-UPACEVISN INS: i
Vi erfara med tillfredsställelse att våra finan-
cers ställning är lugnande, och att. våra tillgäbgar
icke äro änder våra behof. :De iuippoffridgar dem
Frankrike - underkastar sig med en ståndaktighet
och en:sjelfförsakelse den E. M. beundrar, åligga
oss att förena våra bemödanden med Eders Maj:ts
för att tillvägabringa alla möjliga besparingar i
Stats-utgifterna. Hos ett folk der jemlikheten ic-
ke allenast finnes i lagarne utan äfven i folkets
seder, är sparsamheten den första pligt som älig-
ger dem hvilka hafva sig förvaltningen anförtrodd.
Likväl, om Frankrikes ära och sjelfbestånd ho-
tades, om man djerfdes försöka att bestrida Frank-
rike den rang det eger blaud Europas makter (och
hvilken det aldrig skall tåla att man frånrvöfvar
detsamma) då skulle Frankrike icke spara sitt guld
mer än sitt blod. — Dess största rikedom är ära
och oberoende; dess högsta skalt: friheten. : Dess
armter, dess nationalgarden stå färdiga. Vid för-
sta stridsrop äro de beredde att framrycka, skug-
gade af detta ädla baner; bilden af så många stora
minnen, borgen för så sköna förhoppningar,
Lders Maj:ts. lyckönskar sig till de förbindelser
dem utländska styrelser underhålla med E. Maj:t.
Låtom oss hoppas att genom dem se tillvägabrin-
gas detta allmänna afväpnande som E. M. önskar
och hvilken, i menskligbetens ögon, blir den
Franska ridderlighetens skönaste eröfring. - Med
fäignad se vi gamla vänskapsband fastare tillknytas
med Nord-Amerikas förenta stater, våra naturliga
bundsförvanter och hvilkas första vänner vi voro.
Vi afvakta föreläggandet af de traktater som med
dem och jemväl med Mexico och Haiti blifvit af-
slutade. Vi skola taga under ompröfning destad-
ganden de innefatta.
Vi hembära E. M. vår uppriktiga erkänsla för
de åtgärder som af Eder blifvit vidtagna till sträng
verkställighet af lagen mot slafbaudeln, dem cen
låg vinningslystnad ännu, olyckligtvis, bemödar
sig att kringgå. Denua nedriga köpenskap måste
försvinna under en styrelse, som grundas på rält-
visans och mecusklighetens eviga lagar. Kammaren
hoppas att snart se verkliggöras den önskan char-
tan uttrycker rörande kolonial-lagstiftningen.
Romerska statens occuperande utaf Osterriskiska
troppar har rättvisligen stött nationens ömtalighet.
Dessa härarsåtertåg, fastän länge fördröjdt, vittnar
dock att E. Maj:t röst blifvit börd. En verklig
amnesti, konliskationens afskaffande, förbällvingar
i förvaltningssältet och lagskipningen ärv välger-
ningar som kunna skänka dessa folk någon tröst.
Vi vilja gerna hoppas att de lötten Eder M. er-
hållit skola punktligen uppfyllas, all amneslien
blir allmän, att alla de fängslades bojor skola bry-
tas, och att, om politiken finner sig Vilfredsställd,
menskligheten, å sin sida, ej skall ega alt klaga.
Dess rättigheter hafva i Lisabon blifvit ädelt
hämnade. Våra landsmin borttvinade i underjor-
diska fängelser. — Eders. Majius röt höjdes; våra
eskadrer visade sig, tappert forcerade de inloppet
till Tajoy den trefärjade fanan har segrande svajat
på de orter der den nyss varit skymfad - Natio-
naläran upprätthölls, och detta prof af styrka bar
visat buru Frankrike besvarar förolamputagar. Vi
äro stolta öfver denna framgång och vi lyckönska
var tappra marine till den nya lager hvarmed
den ökiu sina tropheer..
Belgien som, i likhet med oss, fritt valt sig en
Kung, år anfallet; våra armeer skynda det till
hjelp och Frankrike hyllar cnthusiastiskt den äd-
Ia rörelse hvars föremål är att försvara och befäs-
ta principen för vår ärofulla revolution, att deti-
nitivt bestämma vara förhållanden med grannstar
ter och att skingra alla de tvifyelsmål som smärt-
samt oroa Frankrike.
Deputerade Kanumaren älskar att i E. M. röran-
de: uttryck öfver Polens olyckor, tinna en visshet
som. är den, bögst dyrbar, den att Polska nationen
ej. skall gå under! ,
Vid pröfningen af det sätt hyarpå dessa: svåra
vara ri
med dt
Vid
modigt
sin ko
minuet
rike lo
sak.
Hvac
klädt a
tider,
sluta
likt e
vårt o
het föl
Kom
utrymi
dock i
M. I
se äter
jag vid
öfveren
terar
Frankr
va all
Seda
inryck:
mee h
Lyckar
har un
bär ha
snart j
garante
blifvit
fall at
Det
ving J
förbail
lat arm
landet
Jag I
omfatt:
relse k
söka at
leda vi
fredens
nens i
blobt-tå
TIESKESKES
Frå
på vå
motta:
om de
dige,
OSS VIC
I 3:
gions-
i föret
framst
på al
om ev
vidtfra
så san!
en rät
pligt c
rilrgar,
tonblat
Förmo
gon af
fentlig
derpå
som di
han i
andlig.