Article Image
IH PITE VR dUllSadllOU då July Hk I: Ucputerade Kamarens adress till Konungen är ett så vigtigt dokument, att vi anse oss böra här nedan meddela det. DEPUTERADE-KAMARENS ADRESS. Sire! Frankrikes deputerade lyckönska sig, att dagen före Juli-revolutionens årsfest, hafva anländt midt ibland detta storsinnade folk, som beseglat den medsitt blod; vi bafva uppfyllt en pligt då vi egnat dessa ädla offer en gärd af Frankrikes saknad och tårar, och vi hembäre E. M. vår tacksamhet för kallelsen att vara vittnen till dessa seger-högtider, hvilka fosterlandskänslan med all sin glans förskönat, hvilka den fria och vördnadsbjudande lNlikstämmigheten i tänkesätt hos ett helt folk, gifvit ett så högt värde. I den rörande anblicken af en så allmän enighet bafve vi återfunnit Frankrikes känslor förenade vid er constitutionella thron, Det år för att ännu mera befästa denna enhälliga öfverensstämmelse, som vi åkalla med lifliga önskningar samdrägt i handling hos alla statsmaktens grenar. Enbet hos den allmänna förvaltningen i hela dess hierarki, dess utöfvande öfyerlemnad åt män af erkänd skicklighet och obefläåckad heder, hvilka förblifva Juli-revolutionens grundsatser trogne, skola gifva Er styrelse en helhet som på en gång skall fördubbla dess kraft och göra den försäkråd om den uppriktiga och sanna medverkan E. M. af oss fordrar, och som vi lofva. Se der det verksammaste medel, att sätta cen gräns för dessa oroligheter, som förvåna och utmatta Frankrike, för dessa brottsliga stämplingar af den störtade dynastiens anbängare, hvilkas djerfhet fordrar en outtröttlig vaksamhet, hvilkas sammansvärjningar med stränghet måste undertryckas. Vå detta sätt skola de ursinnigas förhoppningar gå om intet, hvilka, under drömmar omen chimerisk republik, så vättvist förkastad af naåtionalkänstan, oroa och förvirra samhället, och alltför ofta. sjunka till som, framhårdande i nesliga läror, befordra oordvingar, för alt söndra och försvaga oss. Dessa tomma. theoricer skola stranda mot Frankrikes fasthet, mot dess erfarenhet, som skyddar det för alla tidehvarfs brottsliga ärelystnad, för drömbilderne från en förfluten tid, som icke mera kan återkomma, och som allmänna förnuftet oåterkalleligt fördömt. En styrelse skall, understödd af allas förenade vilja, kufva de upproriska, hyilka de än må vara, och allimer befästa den indre ordningen. En nationel styrelse kan intet vara Utan kraft; dess styrka ligger i sjelfva dess ursprung, i allas intressen och känslor. E. M. har för icke längesedan. rönt det under Er resay öfverallt bar E. M. funnit samma bjertliga tillgifvenhet för den thron Ju!irevoluationen. grundat, öfverallt bar E. M. hört samma önskningar för dess upprätthållande och försvar. i Dev successiva utveckling af nationela inrättningar E. M. förkunnar oss, och utvidgandet af folkets. bildving, kunna cj annat äp befästa denna anda at fosterlandskävsla och tillgifvenhet. Sire, Franska folket väntar sedan Kkinge denna välgerning af allmänt spridda folkskolor; dess olika regeringar ha alla givit det löften derom; det är Ey förbehållet att ändtligen. uppfylla. dessa löften, hyilkas verkställande icke längre bör uppskjutas. Troget skola vi uppfylla den pligt chartan ålägger oss och. den. sista Jagstiftande corpsen. lemnat oss i arf, vid granskningen af den vigtiga constitutior nela fråga, hvavs slutliga afgörande, då det betryggar harmonivn mellan de stora statsmakterna, skall sluta med: att ge Ex styrelse en fast! et, som påkallar och upprättbåller förtroendet. Du. skola alla pational-välmågans Källor åter fiöda. Den erisis som träffat handeln. och iindumedbrottsliga i en faktion,! TIUCHLaT-UPACEVISN INS: i Vi erfara med tillfredsställelse att våra financers ställning är lugnande, och att. våra tillgäbgar icke äro änder våra behof. :De iuippoffridgar dem Frankrike underkastar sig med en ståndaktighet och en:sjelfförsakelse den E. M. beundrar, åligga oss att förena våra bemödanden med Eders Maj:ts för att tillvägabringa alla möjliga besparingar i Stats-utgifterna. Hos ett folk der jemlikheten icke allenast finnes i lagarne utan äfven i folkets seder, är sparsamheten den första pligt som äligger dem hvilka hafva sig förvaltningen anförtrodd. Likväl, om Frankrikes ära och sjelfbestånd hotades, om man djerfdes försöka att bestrida Frankrike den rang det eger blaud Europas makter (och hvilken det aldrig skall tåla att man frånrvöfvar detsamma) då skulle Frankrike icke spara sitt guld mer än sitt blod. — Dess största rikedom är ära och oberoende; dess högsta skalt: friheten. : Dess armter, dess nationalgarden stå färdiga. Vid första stridsrop äro de beredde att framrycka, skuggade af detta ädla baner; bilden af så många stora minnen, borgen för så sköna förhoppningar, Lders Maj:ts. lyckönskar sig till de förbindelser dem utländska styrelser underhålla med E. Maj:t. Låtom oss hoppas att genom dem se tillvägabringas detta allmänna afväpnande som E. M. önskar och hvilken, i menskligbetens ögon, blir den Franska ridderlighetens skönaste eröfring. Med fäignad se vi gamla vänskapsband fastare tillknytas med Nord-Amerikas förenta stater, våra naturliga bundsförvanter och hvilkas första vänner vi voro. Vi afvakta föreläggandet af de traktater som med dem och jemväl med Mexico och Haiti blifvit afslutade. Vi skola taga under ompröfning destadganden de innefatta. Vi hembära E. M. vår uppriktiga erkänsla för de åtgärder som af Eder blifvit vidtagna till sträng verkställighet af lagen mot slafbaudeln, dem cen låg vinningslystnad ännu, olyckligtvis, bemödar sig att kringgå. Denua nedriga köpenskap måste försvinna under en styrelse, som grundas på rältvisans och mecusklighetens eviga lagar. Kammaren hoppas att snart se verkliggöras den önskan chartan uttrycker rörande kolonial-lagstiftningen. Romerska statens occuperande utaf Osterriskiska troppar har rättvisligen stött nationens ömtalighet. Dessa härarsåtertåg, fastän länge fördröjdt, vittnar dock att E. Maj:t röst blifvit börd. En verklig amnesti, konliskationens afskaffande, förbällvingar i förvaltningssältet och lagskipningen ärv välgerningar som kunna skänka dessa folk någon tröst. Vi vilja gerna hoppas att de lötten Eder M. erhållit skola punktligen uppfyllas, all amneslien blir allmän, att alla de fängslades bojor skola brytas, och att, om politiken finner sig Vilfredsställd, menskligheten, å sin sida, ej skall ega alt klaga. Dess rättigheter hafva i Lisabon blifvit ädelt hämnade. Våra landsmin borttvinade i underjordiska fängelser. — Eders. Majius röt höjdes; våra eskadrer visade sig, tappert forcerade de inloppet till Tajoy den trefärjade fanan har segrande svajat på de orter der den nyss varit skymfad Nationaläran upprätthölls, och detta prof af styrka bar visat buru Frankrike besvarar förolamputagar. Vi äro stolta öfver denna framgång och vi lyckönska var tappra marine till den nya lager hvarmed den ökiu sina tropheer.. Belgien som, i likhet med oss, fritt valt sig en Kung, år anfallet; våra armeer skynda det till hjelp och Frankrike hyllar cnthusiastiskt den ädIa rörelse hvars föremål är att försvara och befästa principen för vår ärofulla revolution, att detinitivt bestämma vara förhållanden med grannstar ter och att skingra alla de tvifyelsmål som smärtsamt oroa Frankrike. Deputerade Kanumaren älskar att i E. M. rörande: uttryck öfver Polens olyckor, tinna en visshet som. är den, bögst dyrbar, den att Polska nationen ej. skall gå under! , Vid pröfningen af det sätt hyarpå dessa: svåra vara ri med dt Vid modigt sin ko minuet rike lo sak. Hvac klädt a tider, sluta likt e vårt o het föl Kom utrymi dock i M. I se äter jag vid öfveren terar Frankr va all Seda inryck: mee h Lyckar har un bär ha snart j garante blifvit fall at Det ving J förbail lat arm landet Jag I omfatt: relse k söka at leda vi fredens nens i blobt-tå TIESKESKES Frå på vå motta: om de dige, OSS VIC I 3: gionsi föret framst på al om ev vidtfra så san! en rät pligt c rilrgar, tonblat Förmo gon af fentlig derpå som di han i andlig.

2 september 1831, sida 2

Thumbnail