Men du förstår mig icke? Ha! Döck jag vill lära dig! Din sång ej duger: kra! kra! kva! Försök att likna mig! Jag flög förskräckt min väg 1 hast Till svar ej upplät mund: . Jag gaf mig ingen ro och rast Förrn i en annan lund. Jag började att spela här Som jag var van förut: Men hastigt i mitt öra skär En bister ugglas tjul: Tyst med ditt qvitter, sång och drill: De äro joller blott. Nu tiden kraft och allvar vill: Den tål ej något smått; Politisera måste du, Om du vill ha min nåd! Skrik såsom jag: uh-hu! uh-hu! Mins, det är Argi råd! Så fort som mig min vinge bar, Jag derifrån flög bort. Men vid en insjö spegelklar Jag nedslog innan kort. Men bäst jag spelar der en qväll Med lugut ock fredligt bröst, En -hvissling hörs så skarp och gäll: Det var en Hackspiks röst? Tyst der, med dina drillers mängd Som ingen röra alls! Hur kan med de ruladers längd Stå ut en dödlig hals? Nej hväss ditt näbb just såsom mitt Att tonen bättre skär. Det tar fast bättre: trritt! qvitt! hvitt! Jag Aftonbladet är! Jag flög igen min kos, och satt Och sjöng uti en ek: Men hastigt ur min ro jag spratt Då fint en vipa skrek. IK anctha dui har falane min vän!