r
Åt
n
i
e
bee je ke —
OPUS. åa Ch Styrelse uimner nagon
utomordentlig angelägenhet påkalla medbor-
garnes medverkan genom Deputcerade af för-
samlingarna, och deras husegare, genom Co-
mitterade, eller hvad en sådan municipal-
auctoritet må kallas, så har Regeringen i
och med detsamma åt dem öfverlemnat ett
uppdrag, hvilket de antingen efter vissa på
förhand bestämda föreskrifter, eller med e—-
get val af sättet och medlen böra söka att
efter bästa förstånd uppfylla. Men hvarje:
församling, vare sig rådslående eller verk-
ställande, måste ha en Ordförande, det vill
säga, någon som leder öfverläggningarne,
upphemtar de skillda tankarna och försla-
gen, framställer deras hufvudinnehåll till om-
röstning eller beslut, och främst håller hand
öfver beslutens verkställigbet. Det är klart
att denne Ordförandes befattning är vigtig
i samma mån som sjelfva samfundets ända-
mål är maktpåliggande. Det anses derföre
höra till saken att en sådan communalför-
samling sjelf får välja sin Ordförande.
Detta bar likväl icke här varit händelsen z
Hr Öfver-Ståthållaren har förbehållit sig att
få nämna Ordföranden inom hvarje försam
lings comitt. Vi äga visst ingen anledning
förmoda att detta skett för att få ett större
inflytande inom comittderna, hvilket är vun-
net genom den naturliga omständigheten att
Hr Öfver-Ståthållaren sjelf är Ordiörande
för dem alla, ej heller kunne vi förklara
orsaken dertill annorlunda än såsom en hän-
delse. Emedlertid fogade lyckan i de fleta
församligar, att en eller annan mera ut-
märkt man fanns som nästan kunde anses
sjelfvald Ordföravde. Sådane äro, Hr Justi-
tix Rådet: Themptander, Prof. Berzelius,
Under-Ståth. af IVannqvist , Hol-BRättt-Rå-
det: Landin, Rådm, Björck, m. fl. Så myc-
ket besynnerligare måste det då förefalla oss
när vi funno, att Herr Öfver-Ståth. för
Storkyrkoförsamlingen, som i den befarade
olyckliga händelsen skulle, i anseende till de
trånga, tätt sammanbyggda och bebodda
gqvarteren, blifva den kinkigaste af alla för
comittcen , hade utsett till Ordf. Grossbandla—-
ren Schwan. Man har berättat oss, att Hr
Schwan, korrt efter underrättelsen om den
heder som sålunda vederfors honom, i Lör-
00 Ae
dags följt det kloka rådet att afsäga sig Ore-
förandeskapet; och vi lyckönska honom till
denra handling. Sjelfva utnämningen qvar-
står i alla fall för Öfver-Ståthållarens räk
ning. Skälet hvarfäre vi lika med alla dem
bland hufvudstadens invånare hvilkas tankar
vi varit i tillfälle att inhemta, klavdra detta
val, invebär visserligen ingenting personligt
sårande för Hr Schwan, ty det Llocer em
dast deri, att han är den yngste ibiand de
Comitterade; ett fel, som redan i Kellgiens
tid försvann med ären. Vi vilja och icEe
bestrida, utt ju He Öfver-Ståthållaren råg
sin egen emhbetsutöfvius kunde hemta av
ledning att anså detta släl af föga bety den—
het; meg bär är ep märkelig. skillvad,. Br