säger, att ingenting är så ondt att icke det
har något godt mad sig. Detta kan för-
träffligen lämpas på Engelska och Franska
Cabinettens senfärdighet att intervenera i
Polska angelägenheterne. Hade dessa både
mägtiga regeringar, vid revolutionens bör-
jan, då lågan ännu blott härjade inom Her-
tigdömet Warschaus område, gjort Kejsar
Nicolai kraftiga föreställningar, så hade dessa
nödvändigt måst inskränkas der! hän, att söka
förskaffa blott detta område oafhängighet.
Nu deremot hafva dessa Cabinett ett vida
större fält för sig, och kunna tala ur en
vida högre ton. De kunna fordra Konunga-
riket Polens fulla reiutegrerande, åtiwinsto-
ne för de delar deraf, som innehafvas af
Ryssland, och med något. mindre lära ock
Polackarne icke låta sig nöja. Således icke
blott det fordna Hertigdömet -Warschau,
utan Litthauen, Wolhynien, Podolien oh
Ukraine måste blifva fria, eller också för-
störelse striden fortsättas, till dess af de båda
rikenas armeer endast några man återstå,
att förkunna de öfrigas undergång.
Polackarne hafva, i ordets falla bemär-
kelse, förtjent frihet och oafhängighet. De
äro i alla själsegenskaper oändligen upphörda
öfver dem som komma att underkufva dem,
och slutet af deras ansträngningar får, och
kan ej blifva annat än seger och triumph.
Händelserne så väli Frankrike som I ngland
äro för dem af största nytta. Hvarje fel
som Ludvig Philip begår, och hvarigenom
någon del af hans popularitet sättes på spel,
jem väl hans tillbakaskridande styrelsesystem,
slår ut till fördel för Sobieskis ech Koscis-
kos hjeltemodiga landsmän. Hvarje steg
till reform i England är äfven gynnande
för dem. Måtte de blott ännu kunna hålla
ut en eller annan månad och deras triumph
är säker. Både Franska och Engelska Ca-
binetten veta rätt väl ati de ej kunna Und-
gå alt intervenera till Polackarnes förmån.
De veta ganska väl att båda ländernes upp-
lyste och redligt sinnade befolkning aldrig
skall tillåta, det en hel nation nedgöres, då
detta kunde förekommas genom ett enda
ord af dem som styra de förres öden. Hvar-
före 1atervenera de då icke? Vi fästa visst
tillbörligt afseende på de vigtiga inhemska
angelägenheter, som sysselsätta vår regering,
men vi kunna ej föreställa oss dem såsom
så uteslutande magtpåliggande, att de böra
bindra England att en dag ändtligen hejda
den blodsutg gjutelse som eger rum i Pohlen.
Detta olyckliga land har redan förlorat
några af sina Generaler och stora skaror
ypperlige krigare. Hvarföre söker ej ett
Whig-Cabinett förekomma nya olyckor.
Pohblen är eller bör vara Europas skydds-.
mur mot Rysslands barbariska massors öf-
versvärmningar.
— Det skall icke förundra oss säger Sun
om vi innan korrt få höra att den Franska
escadre, som varit bestämd mot Portugal,
erhåller ordres ätt stöta till den FEunucelska