Article Image
MWWMRER Se Swe RT Me NN RR SS we 0 3 Sw Av DA Tv RS NM ket åter begifva sig tillbaka. Denne urskuldade sig med nödvändigheten, och ville underkasta sig alla föreskrifter. — Emedlertid märktes äfven andra troppar från Gardeners-skogen närma sig gränsen. De vid Gielguds corps befintliga Polackar, ungefär 700 man, igenkände dessa för sina kam:ater, men man anmärkte, att deras begge anförare befunno sig i en häftig ordvexling. Ätven ibland Gielguds troppar uppstod sorl. Flere af dem återvände till siva på andra sidan em gränsen varande kamrater, och en ibland dem, en officer, ihjälsköt General Gielgud midt ibland sin stab och hastade derifrån. — Detta lönnmord uppväckte den högsta ovilja hos de, subordinationen dessutom föga iakttagande tropparne, och det var ganska svårt att vidmaktbålla ordning ibland dem. General Clapowski, som befann sig uti Gielguds corps, har tills vidare blifvit förlagd uti Laugallen. Från Königsberg skrifves af den 14 Juhi: Kommenderande Preussiska Generalen v. Krafft har föregående natten afgålt till Memel, för att sjelf anordna Gielgudska corpsens afväpnande. Vid Rogallen har d. 6 Juli en liten fäktning egt rum då, (enligt Pr. Staats-Zeitung) Ryssarne skola hafva gjort 200 fångar och eröfrat 2 kanoner, och då äfven 200 insurgenter skola hafva blifvit på platsen. Polackarne hafva den retirerat öfver Rossion och efterlemnat många sjuka och sårade. Regerings-Gommittgen i Rossion har gått emot de framryckande Ryssarne, och å nyo svurit Kejsaren trohets-ed. FRANKRIKE. Paris d. 13. 434 Deputet rade-val voro bekanta; derutaf äro 242 å nyo omvalda, och af desse 142 af de 223:. I Marseille halva valen gifvit anledning till allvarsamma oroligheter. Carlisterne hafva begagnat sig deraf; uti en ströskrift hafva de helt oförtäckt yttrat sina Önskningar och förhoppningar.; Detta uppväckte stor ovilja bland folket: 3 till 4.000 unge personer tågade med en fana, sjungande patriotiska sånger, genom de förnämsta gatorna. Om aftonen upptändes en stor eld vid Palais Royal och ett frihetsträd blanterades. Äfven i Toulon hafva valen varit underkastade många stridigheter. I Toulouse hafva upplopp ägt rum, och autoriteterna hafva användt stränga militäriska anstalter emot, Prins Leopold skutle den 16 hittida på morgonen lemna London och i sällskap u ned I de Belgiska Deputerade tUllbryinga natucn i Calais. Belgiska Deputst anen inträde i London den 12. Hans penstien ut Ju,0cv PundSt. årligen bar gifvit anledniva till många debatter. — Han skall hava free slagitj aut i förskott uwibekomma 4oo,weo Enligt Courier har Kanangen af flalland visat sig böjd att unde handia i däfeercastärminelse med Couferev2r-tförslaäorrnpa.

25 juli 1831, sida 3

Thumbnail