nt td BILA 2 ILE HEL UT VELLINIL LILI TUtlu LR ramidala formen i anordningen; allraminst då ämnet innefattar så mycken handling. Denna föreställning öfvergår till visshet, vid skärskådandet af de skäl Heimdallanför för sitt ifrande mot contour-tekning i allmänhet, hvilka vitsorda om en altför flygtig bekantskap med ämnet. I öfrigt trodde man, att den som åtager sig den maktpåliggande befattning att leda allmänna opinioren vid bedömmaridet af konstproducter, hälrve skulle rådfråga de kunskaper som äro oskiljaktige från detta svåra kall, än sitt eget tycke. — i Uti ingressen till sin kritik har Heimdall visat de egenskaper som fordras af den sanne konstdomaren , men tillstått sig ej äga dem; månne ej då det deciderade omdöme som öfverallt framlyser i nämnde kritik är för mycket vågadt? Emedlertid är det en afgjord sanning, att eu Cöntour-tekning eller esquisse , utförd under ingifvelsens lyckligaste ögonblick, oftast äger mer värde för den verklige konstkännaren, än denmest omsorgsfullt utarhetade tafla; man saknar väl i den förra, ett bländande färgspel; en clair obscur som fängslar ögat, ett smältande luftperspectiv med flere penselns tillhörigheter, hvilka onekligen utgöra en del af hufvudvilkoren för en fulländad tafla; men deremot visar den lika säkert som målningen konstnärens mer eller mindre lyckliga val af ämne; den poetiska anordningen, föremålens gruppering m. m., och detta merendels med mera friskhet i tekniskt hänseende. Konsthistorien förvarar minnet af de mästare som endast genom contour-compositioner stadgat sin ryktbarhet, bland hvilka bär blott må nämnas La Fage, hvars blixtrande snille och skapande förmåga visa sie i dylika konstalster; äfven Mazrelier, som Heimdall hedrar med Epitetet Figurskrifvaren, hår med så mycken kunskap och så snillvik uppfattning af sitt ämne, sammanskrifvit sådane grupper af figurer, som taga Heimdalls hela kännare-förmåga i anspråk. Anmärkaren vet allt för väl att koloriten, med dess tillhörande delar, bidrager i väsendtlig mån till en taåflas värde; men tror äfven att tekning och composition utgöra envhufvudsaklig del, samt är öfvertygad, att den verklige konstkännaren ej tvekar i valet : emellan en tafla som med medelmåttig kolorit förenar betydelsefullhet i tänkan, sånning i formen, och föremålens snillrika anordning; och en äåbnan, hvars hela värde utgöres af en lycklig pensel. Det är obestridligt att Colorit: och tekning m. m, utgöra tillsammans ett fullkomligt helt, men då fultkomlighet ej blifvit de dödliges lott, lärer man få åtnöjas med det som närmavr sig den. I öfrigt tillbör det ——RCrreeveeeevevemnmeweep rr —et—— LA rvpsesomsemeemtrvmeev— T—— TORN RÖ RRENO ENSE EE OO ———A 0 ae förande, och bifögade 2 R:dr B:co, hvilka den okände Insändaren anmodas låta