Anekdot om Paganini. PEtt bevis bland många, säger Athenzum, på den store vivlinspelaren Paganinis känslofullhet och goda bjerta, erfor man under hans sista vistande I Wien. På en promenadplats invid staden stadnade han vid ljudet af en viol, som speltes al en utmed vögen sittande blind gosse, hvilken hade ett par mycket små syskon bredvid sig. . Paganini uppteg ur fickan och gaf gossen allt det myvt han hade på sig, derefter tog han violinen af honom satte sig sjulf bredvid honom och spelade så mästerligt att ban dermed församlade omring sig en ofautlig massa af menniskor, hvlket åt gossen och hans syskon inbragte mer än han annars skulle bafva förtjent på ett halfi är. Alla närvarande hade varit rörda till tårar och mången i beundran öfver hans okonstlade välgörenhet, ansett denna för den vackraste af Paganinis concerter.