aleivoskop. SVENSKA LÄKARE I WARSCHAU. De fleste af våra läsare erforo, säkert icke utan lifligt deltagande, huru för en tid sedan, någre unge läkare, studerande vid Lunds Universitet, förkannade sina kamrater det straxt derefter verkställda beslutet att offra lif och krafter för det kämpande Polen, Vi hoppas finna detta deitagande ännu lika lifligt, då vi gå att om dessa unga mäns öden på silt äfventyrliga tis meddela några uppgifter, dem vi belt vyligen erhållit, af så tillförlitlig band som ett egenhändigt bref från en af dem till hemmavarande närmaste anhörige, kan anes vara. Brivnande af mod och nit för sin sak, hunno de snart Preussiska området; här tycktes likväl det tidiga målet för deras vandring vara satt. Alt uppräkna de måna hinder som lades i vägen för deras afsigt skulle blifva allt för vidlyftigt. Nog al: det tycktes som om Prenssiska auctoriteterne och de unga Asculapii söner, ingått vad om hvem som skulle vara fintligast och ihärdigast, de ena alt omintetgjöra, de andra att fullfölja ett ädelt och menniskoäl-. skande företag. Under så beskaflade auspicier arbetade desig dock under barligen fråm renom Preussiska staterne, från Oderns stränder til Weichselns, och stodo efter otaliga mödor änvdtligen vid Polska gränsen, Endast ev obetydlig flod, Dovrenza skiljde dem ifrån dem för hvilka de trottsat så många vidriga öden, och de Polka gränsposteringarnes gevär glänste vänlisl mot dem från andra stranden. Här fördubblades dock de Preussiska gränsvakternes vaksamhet och tt ögonblick trodde våra unga landsmän ätt de cäter sma aAnsbängningar, och i sjelfva åsyacn af Polevs krigare skulle erfara den salunda dublelt nedslående motgången, at återvända med oförrättade ärenden. DPjerfhet, skicklighet och ihärdighet gåfvo dock denna gång den goda saken scger. Under nattens mörker lyckades de att obemärkte nå fodens strand, kastade sig i vågorne, och uppnådde simmande (frihetens gebit. fär förändrades scenen. Knapt hade man erfarit hvilka de voro, och hvad de åsyitade, förr än de med bögljudt jubel moltogos at Polackarne. De öfverhopades med skänker, och man sörjde för deras kostnadsfria framkomst till Warschau. Här begärde de företräde hos Nationalregeringen och erhöllo det genast Dess President Prins Czartorisky tilltalade dem i de mest förekommande ordalag. Ci vast derelier anställdes de med betvdlio!