e iorelupit vid Hoitstedts rec captinlatton, nyvilken skett med Öfverstens vetskap och samtycke. Det var upplyst, att den af Fanjunkaren Roos på Holffstedts exemplar af värfningsbeviset tecknade meningen, angående capitulationen ej var försedd med namn, datum eller vittnens underskrifter: att kvarken de betingade värfnings-penningarne, ej heller tjenstetiden voro med bokstäfver utförd la, saml alt motsvarande anteckning saknats å Compagnivts exemplar. Löftet om permission, så länge capitulatioven räckte, mäste dessutom efter Hof-RättsRådets tanke innebära mera än garna medgilfva, då af 12 S i Passevolanscontractet den 4 Juli 1311, jemfördt med Kongl Brefvet den 6 Juli 1306, följde, att Compagni-Chefernes rättighet att permittera manskap, bör utsträckas till alla bland manskapet, så att hvar och en af dem i sin ordning far ujuta en sådan förman, hvilket ej kan inträffa om denna rättighet endast medgifves vissa af dem, såsom ett bland — capitulationsvillkoren, På dessa grunder och då fråga nu var om det sätt, hvarpå Öfverste Bergenstråhle fullgjort sina skyldigheter såsom Compagni-Chef, men cj om capitulations-c contvractets bindande kraft, ansåg Gerr Hof-Rätts-Rådet föreskrifterne uti 13, 14, 21 och 31t SS af VärfningsStadzgan den 7 April 19902, vara eftersatte, utan att sådant ursäktades af uppgiften om ett, inom Regementet vedertaget, mot författningarne stridande, bruk. — — — — Öfverste Bergenstråhle hade inför domstolen, då fråga var om kKoföstedts uppförande inom Cowpagniet, anfört, att denne vid flere tillfällen visat sturskhet och fallenhet att inleda andra i myteriförhållanden3 men då samma uppgift ej blifvit styrkt, måste Öfversten stadna I cosvar derföre, misstärmat Hoffstedt inför så att han sålunda välta. Då sålunda Öfversten Bergenstråhle i tjensten förqlämpat en underhafvande med smadeord, missbrukat den makt och myndighet som tillhörde dess tjenstehelattniug, gålt vederbörande Embetsmyndighet 1 förväg medelst Hoffstedts bäktande: tvärtemot hetingade capitulationsvilkor, egenmäktigt indragit Hollstedt i tjenstgöring: eftersatt bvad Öfvesten vid Hoffstedts recapituletion, år legat, samt tillika istör Rätta missivmat Hoilstedt; så, och enär det icke var fulltygadt, att dessa Öfverstens åtgärdev tillkommit af enskild hämnd utan snarare af öfverilning och misstag, pröfvade Hof-RättsRådet för sin del rättvist alt Ölversten Bergenstråhle borde, enligt 13. 32 och 32 S5 12 Cap. Krigs-Artillarne och 14 Cap. 7 4 Rät! egångs-Balken, suspenderas på tvänpe månader från KRaptensbeställningen vid Andra Gardet, bvarunder löven skulle tillfalla Wadstena Krigsmanshus, samt böta tio daler Stmt med 3 B:dr 10 sk. Ben. och ersätta Hoffstedt för tjenstgöring under fyra månader och tio dazar, efter 24 sk, om dacoen. med 66. och för ibragte rätltedr författninhoess olagiigheter. . Herr Kammarherren och Majoren Boije avsåg Hoffstedts klagan vid General-Mönstringen vara af den ansvarliga beskaffenhet som, 2 Cap. 16 4 Krigs-Artiklarne omförmäler. Såsom skäl härföre anförde Herr Majoren att foilstedts föregifna sjuklighet blifvit mots: agd af Regements Läkarens attest, samt att de åberopade recapitulations-villkoren, efter Herr Majorens tanka, omöjligen kunnat komma i fråga förr än Hoffstedts, utan serskildta villkor ingångna, Sexårviga capitulationstid tilländalupit, hvilket inträffade först 1 April månad år 1523. Commenderingen till Drottningholm ansig Herr Majoren såsom opåräknad och aldeles enlig med förbehållet vid recapitulationen, hvilken genom Kongl. Maj:ts Nådiga Utslag ej den 24 Maj 1824 skulle vara gillad och stad fastad. M Holfstedts klagan emot Fanjunkaren C. AA, Roos, ansåg Herr Majoren Boije böra, såsom redan af Krigs-Hof-Rätten serskildt afsjord, na icke till upptagande förekomma. I afseende på tillvitelsen emot HoTtredt, att halva visat sturskhet i tjensten och fallenhet att inleda kamrater i myteri-förhållanden, förenade sig Herr Majoren med Herr Krvigs-Hof-R Rätts-Rådet Livijn, på det sätt, att något ansvar för Holfstedt i alseende på denna tillvitelse icke skulle äga rum. I frågan hurvuvida Hoilfstedt gjort sly skyldig till ansvar för sitt under rättegången emot Befälet nyttjade skrifsätt, förevade sig Herr Majoren äfven i det yttrande som fir KrigsHof-Bätts-Rådet Livijn alfgilvil. Angående felen i Exercisen a Ladugårdsgärdet, då Hoffstedt blef anbefalld arrest, aen i stället afligsnade sig från Lägret till Kongl. Borgen med klagan inför IH. K. lt. iKrouprinsen, fann Herr Majoren det foffstedt härför borde ansvara enligt 2 Cap. 5 y Krigsartiklarne jemförd med 4 S 3 mon Kongl. Circuläret af den 206 November 1512, hvilken bestra ufning, med den förut houvia ädömde, skulle i ena bob sammanräknas. Och som Hoftstedt sålunda vore skyldig för obelogad klagan, å förman, dömde honom Herr Majoren, efter 2 Cap. 19.4 KrissArtiklarne och 2 4 i Kongl Circuläret 26 November 18123, till bestraffaing af 33 prygel, samt för fel emot ordres, till 25 den prygel, eller tillsammans 63 prygel att verkställas ame dagar å rad; men sedan Holfstedt nä mera hade vunnit Burskap såsom Fabriksidkare i Stockholm, pröfvade ajoren för sin del och med tillämpning af Cap. 4 och 35 Sy Strvaff-Balken, rättvist, det skulle han umsgälla sine under Krigstjensten begångne lagstridige förhållanden, unred motsvarande 20 dagars fängelse vid vatten och bröd, och derjemte böta för misslirmeligt skrifsatt, alt enligt 14 Cap. 7 4 Rättevåugs-Balken. Öfverste Bergenstvåble, såsom öfvertygad utt hafva vid Goneral-vönstringen benonunt off-tedt för 60f rm. mm, Aarsägs, al lorr Haioren Bone, vara bårföre förfaller till