IHYCKUL IUOL IiCIlT I CL1C15D vilje TC SKADU Krigs-Ministern hafva föreslagit Hans Maj:t att ockupera de Belgiska fästningarna, på det de icke af Preussens, Hollands eller Tyska förbundets troppar måtte intagas. Hans öfvertygelse är att gerom Prins Leopolds antagande af Belgiska kronan, Belgien blir så godt som Engelsk provins. Den krigiska sinnesstämningen i de provinser Konungen genomrest och den bland hans omgifning högt uttalade böjelsen för krig, tros böra förmå honom att, genast efter ankomsten till Paris ombyta Ministrar. Marskalken Soult skall likväl sjelf alldeles icke tillhöra krigspartiet. (Det som ger dessa uppgifter verklig betydenhet är att de blifvit hemtade ur det half-ministeriella, moderata bladet le Tems). I Sardinska Staterna äro alla torturafskaffade. i Badnen. Den 24 Juni kom hortiginnan af Berri under strängaste inkognito till Manheim, under namn af grefvinnan Sagana, åtiöljd utaf hertigen af Angoulcme och THertigen ef Blacas, uppehöll sig der tvänne dagar, hvarunder hån besåg stadens märkvärdigheter, och fortsatte seder mera sin resa öfver Heidelberg och Stuttgardt till Wien, Hennes svite består af 28 personer med 6 vagnar, Många ville i Hertigen af Blacas igenkänna Carl X. Efter en annan underrättelse väntas Carl X ännu till Mannheim. De nyaste engelska bladen nämna intet ord om Carl X och dess familjs afresa fasta landet. BELGIEN. Söndagen den 26 Juni mottogs Belgiska Deputationen af Prins Leopold. H. K. H. antur Belgiska kronan, Prinsen anträder sin resa till Belgien så snart Congressen yttrat sig öfver de förslag som den conferecrande Ministrarne nu som bäst äro sysselsatie att göra de Belgiska Envoygerne, och hvilka i väsendtlig mon skilia sig från protokollernas innehåll. Deputationen är åter kommen till Brussel, och vigtiga debatter hafva med anledning af Prins Leopolde samtycke och de sista London econferencerne egt rum inom Congressen; de bafra dock hittils icke fört till något resul.at. — I en enskild skrifvelse från Prins Leopold till Belgiens regent yttrar han, att så snart Congressen antagit de förslag som Londonerconferencen gjort, finnes intet hinder, för han afresa till Delgien. Desea förslag ivnehålla hufvudsakligen följande: Hollands gränsor blifva desatama som före 1700 utsiorde Nederländska republikens; statusqvo bibehålles tills vidare: Luxemburg, medan uadervandlingar I ämnet äro å banne, (och denna fråga hehandlas alldeles oberovrde af arknsregleriugenv mellan Belgien och Ho land: fästningen Luxemburg fortfar att vera Tyså förbundsfästningg ut: edes det att Holländska republiken före 17690 ej lade full svtveränitets rätt öfver Maestrickt, så skall man söka att öfverenskoemma i godo röranda danna fäetniniv Åuntwernen crall Eh ve