IHYCKUL IUOL IiCIlT I CL1C15D vilje TC SKADU
Krigs-Ministern hafva föreslagit Hans Maj:t
att ockupera de Belgiska fästningarna, på
det de icke af Preussens, Hollands eller Ty-
ska förbundets troppar måtte intagas. Hans
öfvertygelse är att gerom Prins Leopolds
antagande af Belgiska kronan, Belgien blir
så godt som Engelsk provins. Den krigiska
sinnesstämningen i de provinser Konungen
genomrest och den bland hans omgifning
högt uttalade böjelsen för krig, tros böra
förmå honom att, genast efter ankomsten
till Paris ombyta Ministrar. Marskalken
Soult skall likväl sjelf alldeles icke tillhöra
krigspartiet. (Det som ger dessa uppgifter
verklig betydenhet är att de blifvit hemta-
de ur det half-ministeriella, moderata bla-
det le Tems).
I Sardinska Staterna äro alla tortur-
afskaffade. i
Badnen.
Den 24 Juni kom hortiginnan af Berri
under strängaste inkognito till Manheim,
under namn af grefvinnan Sagana, åtiöljd
utaf hertigen af Angoulcme och THerti-
gen ef Blacas, uppehöll sig der tvän-
ne dagar, hvarunder hån besåg stadens
märkvärdigheter, och fortsatte seder mera sin
resa öfver Heidelberg och Stuttgardt till
Wien, Hennes svite består af 28 personer
med 6 vagnar, Många ville i Hertigen af
Blacas igenkänna Carl X. Efter en annan
underrättelse väntas Carl X ännu till Mann-
heim. De nyaste engelska bladen nämna
intet ord om Carl X och dess familjs afresa
fasta landet.
BELGIEN.
Söndagen den 26 Juni mottogs Belgiska
Deputationen af Prins Leopold. H. K. H.
antur Belgiska kronan, Prinsen anträder
sin resa till Belgien så snart Congressen yt-
trat sig öfver de förslag som den conferec-
rande Ministrarne nu som bäst äro syssel-
satie att göra de Belgiska Envoygerne, och
hvilka i väsendtlig mon skilia sig från pro-
tokollernas innehåll. Deputationen är åter
kommen till Brussel, och vigtiga debatter
hafva med anledning af Prins Leopolde sam-
tycke och de sista London econferencerne
egt rum inom Congressen; de bafra dock
hittils icke fört till något resul.at. — I en
enskild skrifvelse från Prins Leopold till
Belgiens regent yttrar han, att så snart Con-
gressen antagit de förslag som Londonercon-
ferencen gjort, finnes intet hinder, för han
afresa till Delgien. Desea förslag ivnehålla
hufvudsakligen följande: Hollands gränsor
blifva desatama som före 1700 utsiorde Ne-
derländska republikens; statusqvo bibehålles
tills vidare: Luxemburg, medan uadervand-
lingar I ämnet äro å banne, (och denna frå-
ga hehandlas alldeles oberovrde af arkns-
regleriugenv mellan Belgien och Ho land:
fästningen Luxemburg fortfar att vera Tyså
förbundsfästningg ut: edes det att Holländ-
ska republiken före 17690 ej lade full svt-
veränitets - rätt öfver Maestrickt, så skall
man söka att öfverenskoemma i godo röran-
da danna fäetniniv Åuntwernen crall Eh
ve