störtning af närvarande statsskick. Med allt detta är dock hufvudstaden i sjelfva verket delad i partier och oroas af en allmänt spridd känsla af fullkomlig osäkerhet för det tillkommande. Sakernas nya ordning har ej slagit några djupa rötter, och ingen söker i densamma ett fast stöd. Länge lade man denna osäkerhet Ministrarna till last, men då den, vid hvarje Ministerförändrinvg, ailtjemnt fortfarit, har man ändtligen fått öfvertygelsen att det onda ligger djupare än man hittils trott. Man tror allmänt att Konungen lofvat de fremmande hofven det ärftliga Pairskapets bibehållande, såsom en garanti för Frankrikes Monarkiskt sinnade politik. Å andra sidan påstås att han, vid sitt anträde till regeringen, i sina hemliga öfverenskommelser med de reublikanskt sinnade, förbundit sig till Pärskapets ärftlighits afskaffande. Doctrinärerna, som i allt vilja följa Englands exempel, hade stannat vid den medelväg att uppskjuti d:scuss ocen till den nya Kamarens sammanträde, då de hoppades vinna majoriteten på sin sida. De tyckas emedlertid hafva helt och hållet tillslutit sina ögon för den utomordentliga impopularitet hvari de sedan Julidagarna råkat, och utan tvifvel skall den nya Kamaren mycket mera härma sig venstra sidan, än man från början förmodade. Konungens resor, med hvilka afsioten varit att inverka på valen, hafva i detta afseende utvättat litet eller inlet. Det är obestridligt att Julirevolutionen öfverskridit majoriletens både önskningar och behof, men den är nu gjord, och det är förgäfves att vilja hejda den nedrullande klippan. Det mest conseqventa partiet skall utan tvifvel slutligen segra, om också icke för en särdeles lång tid. Den rätta medelvägens politik. är i sanning obegripligen kortsynt och småaktig. Den sträfvar att fullständigt åter upprätta en stats organisation , som visat sig vara alldeles otillräcklig att skydda den äldre Bourbonska grenen : de tro att centralisationen, pairiet m. m. skola gifva den nya dynvastien en stödjepunkt, under det de sjelfva haft den erfarenhet hura svaga dylika institutioner äro, jemförde med Parisiska befolkningens vilja. I stället alt uppoffra hela sin energi på återuppförandet af en onyltig och opopulär organisation, borde de hafva uppoffrat den för allmänna. opinionen och begagnat det allmävt öfver hela Evankrike uttalade bebofvet af reorganisatiov, till uppförande af en ny institutions-byggnad som kunnat hålla stånd mot den allUör ombytliga och rörliga opinionen i Paris Man borde i provinserne hafva bildat små medelpunkter, der Departementernes behof, locala förhållanden och opinionen I allmänhet kunnat uttala sig. Så länge den civila administrationen fortfar att. vara slälld på så militärisk fot som nu, då yrefecter, under-prefeeter och mairer, med