se, som för tre å fyra år sedan passerade i Tungusien. En 18 års yngling af god familj som man säger, blef presenterad för Konungen, som mycket nådigt och nedlåtande gaf sig att samtala med honom om hans blifvande vile genus. Nå, min vän bar Nilust för militären? Nej, Ers Maj:t. Ja så! jag förstår, Ni äv läskarl och tänker fördjupa er i lagfarenheten?? — Nej Ers Maj:t.? Än i Canzliet? Är ni road af villerheten? Nej ty värv! Ers Maj:t. ?Nå men hvad väg ämnar Ni då gå? — Hofvägen, Ers Maj:t. — Detta svar roade konungen så, att han genast gjorde den unge Grefven till Kammarherre, och tre år derefter till Hofmarskalk.