Article Image
j-— MM ee 0 ee vo ee 3 re (v Q er ee 9 Ro ow ae) för Don Miguel, och att denne lofvat honom och hans orden sitt höga beskydd!! BOSNIEN. Jemväl Bosnien är nu i fullt uppror mot Sultan. De Bosniska Capitenernes contingenter hafva den 16 Maj satt sig i rörelse; deras styrka uppgår till 20,000 man. Bosniens Visir har redan begifvit sig till hulfvudstaden Sarajewo, och ämnar derifrån tåga till Albanien. De Bosniska Demagogernes hufvudmän hysa dock ickeserdeles iförtroende till Visirn, och hafva derföre beslutat att ställa honom under uppsigt samt öfverlemna Bosniens förenade stridskrafter till Pachans af Scutari fulla disposition, De al Storherrn upphäfne Janitlscharerne i Bosnien, äro åter installerade i alla sina fordna företrädesrättigheter. De utgöra också käörnan af Bosniska militärstyrkan. Å Serviska sidan har Bosniska gränsen blifvit försedd med behörig bevaknivg, för att från denna sida förekomma Bosniernes förmodade anfall. ITALIEN. Hertigen af Modena har vid Christi-Lekamens fest blifvit lindrigt träffad i axeln med en kula, skjaäaten ur en våderbössa, just i det ögonblick han skulle ur Baldakinen gå in i kyrkan. Talrika arresteringar hafva egt rum; likväl har banemannen icke kunnat upptäckas. — Grefvinnan Testi Rangoni är dömd till döden. FRANKRIKE. Hr Perier skall ha varit angripen at Influenzan eller Za Grippe eller Cholerin, som den kallas i Paris, PoLen. I Warschau berättades ken Diebitsch aflidit två timmar efter sedan General Orlow, som ifrån St. Pelersburg ankommit till högqvarteret, bunnit yttra sitt missnöje öfver armidcns tillstrod. Ville man emotsäga berättelsen om Fältmarskalkens död af Choieran, och till skäl för detta påstående anföra det vi nyligen bört Ryssarnes försäkran att armeen var fullkomligt befriad från sjukdomen, så gäller deremot att Polska armdoen, som i slaget vid Iganie fick sjukdomen, och en gång stått öfver dess bärjningar, likväl åter är deraf hemsökt sgedan slaget vid Onstrolenka. Fältmarskalken Dicbitsch skell päst före sin död ha yttrat sin önskan att hans HE ej måtte läggas hvarken i Rysk ciler Polsk jord, utan i hans fädernejorås på Schlesiens gebit. att FältomarskalI nrvikes: -— i äfven inom den vetenskapliga forskningens område, der icke några materiella intressen böra anses kunna verka på kärleken till sanning och ljus, likväl oftast träffar på partier, utmärkta af en lika uteslutande ensidighet och ett lika oförsonligt hat som i den politiska verlden. Likväl är det mindre vanligt och nästan exempellöst att man lår ter denna ensidighet förnedra sig ända till låga insinuationer öfver en persons motiv, hvilken råkar hysa skiljaktiga tankar i en vetenskaplig fråga. Dessa båda fel ha lik väl i hög grad utmärkt den i ordets rätta bemärkelse choleriske Insandaren i Stockholms Posten, som utfarit emot Aftonbladet, men 1 synnerhet mot Iir Svederus och hans bok om cholera morbus, Red. som anser ifr Svederus hafva i sitt gårdagssvar förbie gålt åtskilliga punkter, vill till detta swear illägga några ord. Red, tillhör hvarken det miasmatiska eh ler det contagiösa partiet uteslutande, och vill således icke spilla några öfverflödiga ars gumentationer till försvar för den sednare läran, såsom redan skäligen bekräftad ge nom de fleste Läkares vitsord hvilke handlagt sjukdomen, och sist genom ett med gårdagsposten i Liste d. Börs. Italle befntligt utdrag ur den Engelska Läkaren Scotts arv. bete, som i Madras behandlat den. Han yttrar: Det är hög tid att på det bestämdaste möta några okunniga skrikhalsars äsigt, alt choleran icke skulle vara smite tande. De ull en de löjliga fördomear na hos denna skola med sina ängsliga bi afstgter för handeln kunna omörligen line gre utestänga de solklara bevisen för dess smiltsamhet senom vidröring, Om man och skulle medgifva, alt sjukdomen ursprunge ligt uppstod af lokala inflyteiser , förhöll sig som miasmatisk, och mer eller mindra befordras af luftens beskafjenhet , så skulle det dock vara att blunda för de mest tas lande fakta, alt sätta dess contagiösa e genskap t fråga, Iivad denne Läkare och många föregå ende ytltrat, synes det som Insändaren ha de bordt taga i bebjertande. Det är icke i sådana ämnen man uträttar något med inaktspråk; och då ins. haft den oblygheten att beskylla Herr Svederus (efterson) han är den enda som här utgifvit något i ämnet) för okunnighet och charlataneri, hade det varit bältre att visa hvari denna okunnighet består, än att genom försöket att endast på detta sätt, gifva hals, som kallas i jagtspråket, exponera sig sjelf för den grundade misstankan att vara en lika dum som okunnig, om också möjligen promar verad, och derföre previlegierad qvacksalvare FA 09 FF rr 20 fi

28 juni 1831, sida 2

Thumbnail