j-—
MM ee 0
ee
vo ee 3
re (v
Q
er ee
9 Ro ow
ae)
för Don Miguel, och att denne lofvat ho-
nom och hans orden sitt höga beskydd!!
BOSNIEN.
Jemväl Bosnien är nu i fullt uppror mot
Sultan. De Bosniska Capitenernes contin-
genter hafva den 16 Maj satt sig i rörelse;
deras styrka uppgår till 20,000 man. Bos-
niens Visir har redan begifvit sig till hulf-
vudstaden Sarajewo, och ämnar derifrån tå-
ga till Albanien. De Bosniska Demagoger-
nes hufvudmän hysa dock ickeserdeles iför-
troende till Visirn, och hafva derföre be-
slutat att ställa honom under uppsigt samt öf-
verlemna Bosniens förenade stridskrafter till
Pachans af Scutari fulla disposition, De al
Storherrn upphäfne Janitlscharerne i Bosni-
en, äro åter installerade i alla sina fordna
företrädesrättigheter. De utgöra också käör-
nan af Bosniska militärstyrkan. Å Serviska
sidan har Bosniska gränsen blifvit försedd
med behörig bevaknivg, för att från den-
na sida förekomma Bosniernes förmodade
anfall.
ITALIEN.
Hertigen af Modena har vid Christi-Le-
kamens fest blifvit lindrigt träffad i axeln
med en kula, skjaäaten ur en våderbössa,
just i det ögonblick han skulle ur Balda-
kinen gå in i kyrkan. - Talrika arresterin-
gar hafva egt rum; likväl har baneman-
nen icke kunnat upptäckas. — Grefvinnan
Testi Rangoni är dömd till döden.
FRANKRIKE.
Hr Perier skall ha varit angripen at In-
fluenzan eller Za Grippe eller Cholerin,
som den kallas i Paris,
PoLen.
I Warschau berättades
ken Diebitsch aflidit två timmar efter se-
dan General Orlow, som ifrån St. Pelers-
burg ankommit till högqvarteret, bunnit
yttra sitt missnöje öfver armidcns tillstrod.
Ville man emotsäga berättelsen om Fält-
marskalkens död af Choieran, och till skäl
för detta påstående anföra det vi nyligen
bört Ryssarnes försäkran att armeen var
fullkomligt befriad från sjukdomen, så gäl-
ler deremot att Polska armdoen, som i slaget
vid Iganie fick sjukdomen, och en gång stått
öfver dess bärjningar, likväl åter är deraf
hemsökt sgedan slaget vid Onstrolenka.
Fältmarskalken Dicbitsch skell päst före sin
död ha yttrat sin önskan att hans HE ej
måtte läggas hvarken i Rysk ciler Polsk
jord, utan i hans fädernejorås på Schlesi-
ens gebit.
att Fältomarskal-
I nrvikes:
- -—
i
äfven inom den vetenskapliga forskningens
område, der icke några materiella intressen
böra anses kunna verka på kärleken till
sanning och ljus, likväl oftast träffar på
partier, utmärkta af en lika uteslutande en-
sidighet och ett lika oförsonligt hat som i
den politiska verlden. Likväl är det mindre
vanligt och nästan exempellöst att man lår
ter denna ensidighet förnedra sig ända till
låga insinuationer öfver en persons motiv,
hvilken råkar hysa skiljaktiga tankar i en
vetenskaplig fråga. Dessa båda fel ha lik
väl i hög grad utmärkt den i ordets rätta
bemärkelse choleriske Insandaren i Stock-
holms Posten, som utfarit emot Aftonbladet,
men 1 synnerhet mot Iir Svederus och hans
bok om cholera morbus, - Red. som anser
ifr Svederus hafva i sitt gårdagssvar förbie
gålt åtskilliga punkter, vill till detta swear
illägga några ord.
Red, tillhör hvarken det miasmatiska eh
ler det contagiösa partiet uteslutande, och
vill således icke spilla några öfverflödiga ars
gumentationer till försvar för den sednare
läran, såsom redan skäligen bekräftad ge
nom de fleste Läkares vitsord hvilke hand-
lagt sjukdomen, och sist genom ett med
gårdagsposten i Liste d. Börs. Italle befntligt
utdrag ur den Engelska Läkaren Scotts arv.
bete, som i Madras behandlat den. Han
yttrar: Det är hög tid att på det be-
stämdaste möta några okunniga skrikhalsars
äsigt, alt choleran icke skulle vara smite
tande. De ull en de löjliga fördomear
na hos denna skola med sina ängsliga bi
afstgter för handeln kunna omörligen line
gre utestänga de solklara bevisen för dess
smiltsamhet senom vidröring, Om man och
skulle medgifva, alt sjukdomen ursprunge
ligt uppstod af lokala inflyteiser , förhöll
sig som miasmatisk, och mer eller mindra
befordras af luftens beskafjenhet , så skulle
det dock vara att blunda för de mest tas
lande fakta, alt sätta dess contagiösa e
genskap t fråga,
Iivad denne Läkare och många föregå
ende ytltrat, synes det som Insändaren ha
de bordt taga i bebjertande. Det är icke
i sådana ämnen man uträttar något med
inaktspråk; och då ins. haft den oblyghe-
ten att beskylla Herr Svederus (efterson)
han är den enda som här utgifvit något i
ämnet) för okunnighet och charlataneri,
hade det varit bältre att visa hvari denna
okunnighet består, än att genom försöket
att endast på detta sätt, gifva hals, som
kallas i jagtspråket, exponera sig sjelf
för den grundade misstankan att vara en lika
dum som okunnig, om också möjligen promar
verad, och derföre previlegierad qvacksalvare
FA 09 FF rr 20 fi