detta arf kunnat angå den Kejserliga Ry-
ska regeringen?) och kan i sådant fall ut-
härda en jemförelse med Adeln i hvarje
land. Adela har aldrig dragit svärdet of-
rare än pligten bjöd, och har aldrig vändt
vapnen mot sin regering. (seg Sprengtporten
och Anjala- förbundet. — Det var frihets-
känslan som då äfven spökade) Af sam-
ma tänkesält lifvas borgare och bönder.
Nöjda med sin Jott och af själ och hjerta
tillvifna en faderlig regering, skola de visst
aldrig höja upprorsfanan; och skulle också
nigorstides partiella vordningar egt rum,
eller I framtiden trträfja (hvilken profetisk
anda fattar i en hast publicisten, som
nyss förklarat att sådant icke vore tänk-
bart 2) så hafva de aldrig haft och
kanna aldrig få något egentligt politiskt
syltemål. Finland är dessutom nog lyckligt
att ej ega några stora städer (t. ex. Paris.
Tänk om det legat inom Kejserl, Ryska ge-
bitet) der en sysslolös och nedrigttånkanrde
pöbel (äter en släng åt Julihjeltarne) lätte-
ligen kan föriedas till de mest förtviflade
företag; icke heller bar det varit besökt af
dessa folkbedragare, som under masken af
vit för frihet och rätt endast föra egennyt-
ta eller förtryck i skölden.
(forts, ce. a. 8.)