Aa ML UV ULL LAVA 2tTA 18 VAL UI VU D, och detta bekräftas äfven af följande, hemtadt ur Times: Den 9 Mars, vid Kejsarens och dess gemåls återkomst från den Eriksgata de företagit kring den del af deras stater som kan befaras, (i de inre delarne af landet finnas inga vägar; de äro ock i allmänhet icke bebodde af andra än Ur-invånarne) hade Rio Janeiros första köpmån, till större delen Portugisare, vidtagit åtgärden att med fyrverkerier, illuminationer och andra bevis af sin tillgifvenhet, helsa Hans Maj:t välkommen. Detta togs af befolkningen i allznänhet ganska illa, och Brasilianerne af de lägre klasserne, i synnerhet Mulatterne, började att nedrifva de uppförde ställningarne m. m. Köpmännen gjorde motstånd, och det kom vid åtskilliga tillfällen, till allvarsamt handgemäng. Några menniskor förlorade dervid lifvet. Tumultet inskränkte sig likväl denna gång till de ofvannämnde klasserne. Militären blandade sig icke 1 saken för att på något sätt afstyra upploppet oftare än då upprorsstiftarne närmade sig de ställen der vakter voro posterade. Under dessa uppträden hördes från de församlade folkmassorne hotelser och utrop af ganska revolutionär beskaffenhet. Dessa oroligheter fortforo i tre dagar och tre nätter ända till den dag då Hans Maj:t åter personligen inträffade i i hufvudstaden, Det var den 13 Mars, och Kejsaren mottogs af den talrika menniskomassan med ganska mycken aktning; upploppet afstannade på en gång, och illuminationen försiggick om aftonen utan allt hinder. Laglig undersökning anställdes genast i anledning af det förefallna, och verkställande makten sökte med all flit komma sjelfva ursprunget till upploppen på spåren. Efter några dagar arresterades tvenne högre Officerare, och detta syntes gifva saken mera vigt än man i början trodde, emedan derigenom den förmodan blef allt mera allmän att personer af högre rang stodo ispetsen för insurrectionen. Flere Brasilianska Journaler gortfara att taga ganska häftigt parti mot Kejsaren, (detta var skrifvet innan revolutionen utbrutit) och göra allt hvad i deras makt står att uppreta folket mot honom och hans styrelse?. I dessa få facta med bifogade retlexioner torde mer. än tillräcklig förklarings-grund finnas till hvad som sedermera inträffat. Om i de nyaste tiderne Styrelsen inom Bråäåsilien antagit någon så beskaffad karakter som ovilkorligen påkallade en statsh välfning, torde vara svårt alt på afstånd från händelsernes skådeplats, och med Mindre vidsträckt kännedom af detta lands angelägenheter, bestämdt afgöra. Vi hafva aldrig å Don Pedros sida hört omtalas något af dessa Jesuitiska försök att kringgå eller förtyda grundlagen, hvilka i andra länder ådragit regenter ee så allvarsam och välförtjent näpst. Väl torde hans, såsom det berättas, nog häf-tiga och befallande lynne, hafva förledt ho-nom till några enskilda godtyckliga åtgärYr ve .