RAedoskop,
PAGANINIS Champagne-, Caffe och Punsch-
Compositioner.
Den 12 sistl. April gaf Rossini en lysan-
de fete uti Paris — Paganini var bjuden,
och under loppet af dagen tilldrog sig föl-
jande:
Sam bekant är låter Paganini ingalunda sät-
ta sig i förlägenhet i afseende på sm konst.
Flera andra mycket utmärkta violinister La-
font, BeEriot, Baillot m.fl. voro närvarande,
och några ganska svåra problemer i musik-
väg förekommo, dem Paganini till alla när-
varandes — ytterliga förvåning utan möda
löste. Ändtligen uppafs ett thema, hvar-
till hvar och en af de tre nyssnämnda fran-
ske violinerne lemnat hvar sin takt, utan
inbördes aftal; de tre alldeles olika carac-
teriserade takterna hade sålunda äfven kom-
mit att blifva i tre ganska vidt åtskilda ton-
arter. Nu förelades Paganini att improvi-
sera en composition, hvari det så heterogent
sammansatta themats tre takter alltid skul-
le utgöra hufvudmotivet, Detta verkställde
han äfven, och med så mycken framgång,
alt Rossini, högst förtjust, på ögonblicket
nedskref detta i sitt slag egna arbete, och
under titel af Mosaique improvisge lemna-
de det till Hr fötts att införas 1 dess tid-
skrift, den bekanta Revue Musicale. Fran-
krikes berömdaste musik-resencent, Castil-
blaze (bekant i Journal des debats , genom
signaturen XXX) var äfven närvarande, och
satte Paganinis förmåga på ett ytterligare
prof, Ian tog nemligen ett för handen liggan-
de notblad, afrifver på detsamma sista noten
af hvarje rad, och lemnar sedan dessa o-
sammanhängande nottecken till Paganini.
Af dem bildade nu den store konstuären, u-
tan alt ett ögonblick hestona sig, en inta-
gande Polunaise, utan alt taga en enda ny
ton till biträde. Rossini och alla kringstå-
ende voro utom. sigaf förvåning. Rossini tog
ett glas champagne och drack Paganinis
skål. Straxt spelade Paganini en Champag-
nermarche, som han kallade den, och hvars
hufvudthema bildades af alla de musikalis-
ka bokstäfverne i ordet champagne (C, h, a,
a,g, e) Kaffet serverades nu, och äfven
detta besjöng Paganini, Han svelade neml.
en adagio på noterne C, a, fy f, , som öfver-
träffade i skönhet allt det föregående. Nu kun-
de Rossini icke längre återhålla sig. Jag är
äfven lycklig i att improvisera, sade han,
och har åstadkommit icke obetydligt i den
vägen, men att med blotta enstaka bokstäf-
ver företaga något, det har jag. ej kun-
dat. Hvad skall man väl hitta på att brin-
ga denne förvånande mästare i förlägenhet?
Mina Herrar! låtom oss skärpa vårt för-
stånd. — Castilblaze påstod att om man ock
beröfvade Paganini alla fioter och dylika
Sastryamenter. om man sönderslet alla strän-