RAedoskop, PAGANINIS Champagne-, Caffe och PunschCompositioner. Den 12 sistl. April gaf Rossini en lysande fete uti Paris — Paganini var bjuden, och under loppet af dagen tilldrog sig följande: Sam bekant är låter Paganini ingalunda sätta sig i förlägenhet i afseende på sm konst. Flera andra mycket utmärkta violinister Lafont, BeEriot, Baillot m.fl. voro närvarande, och några ganska svåra problemer i musikväg förekommo, dem Paganini till alla närvarandes — ytterliga förvåning utan möda löste. Ändtligen uppafs ett thema, hvartill hvar och en af de tre nyssnämnda franske violinerne lemnat hvar sin takt, utan inbördes aftal; de tre alldeles olika caracteriserade takterna hade sålunda äfven kommit att blifva i tre ganska vidt åtskilda tonarter. Nu förelades Paganini att improvisera en composition, hvari det så heterogent sammansatta themats tre takter alltid skulle utgöra hufvudmotivet, Detta verkställde han äfven, och med så mycken framgång, alt Rossini, högst förtjust, på ögonblicket nedskref detta i sitt slag egna arbete, och under titel af Mosaique improvisge lemnade det till Hr fötts att införas 1 dess tidskrift, den bekanta Revue Musicale. Frankrikes berömdaste musik-resencent, Castilblaze (bekant i Journal des debats , genom signaturen XXX) var äfven närvarande, och satte Paganinis förmåga på ett ytterligare prof, Ian tog nemligen ett för handen liggande notblad, afrifver på detsamma sista noten af hvarje rad, och lemnar sedan dessa osammanhängande nottecken till Paganini. Af dem bildade nu den store konstuären, utan alt ett ögonblick hestona sig, en intagande Polunaise, utan alt taga en enda ny ton till biträde. Rossini och alla kringstående voro utom. sigaf förvåning. Rossini tog ett glas champagne och drack Paganinis skål. Straxt spelade Paganini en Champagnermarche, som han kallade den, och hvars hufvudthema bildades af alla de musikaliska bokstäfverne i ordet champagne (C, h, a, a,g, e) Kaffet serverades nu, och äfven detta besjöng Paganini, Han svelade neml. en adagio på noterne C, a, fy f, , som öfverträffade i skönhet allt det föregående. Nu kunde Rossini icke längre återhålla sig. Jag är äfven lycklig i att improvisera, sade han, och har åstadkommit icke obetydligt i den vägen, men att med blotta enstaka bokstäfver företaga något, det har jag. ej kundat. Hvad skall man väl hitta på att bringa denne förvånande mästare i förlägenhet? Mina Herrar! låtom oss skärpa vårt förstånd. — Castilblaze påstod att om man ock beröfvade Paganini alla fioter och dylika Sastryamenter. om man sönderslet alla strän