skyldighet icke måtte ulsträckas utöfver beloppet af hans årslön. Jag får derjemte upplysa, att då Knekte-Contractet uppråttades är 1686, utgjorde soldatens årslön värdet af 5 Tuannor Spanmål, hvilken nu utgår till Soldaten, ntan förvandling, med blott 1 Ridr 5 sk. 4 rst. Boo. I anledning häraf utlät sig Herr Borgmästaren Ekstrand: Om det är mig tillåtet att, ianledning af hvad Herr Hof-Marskalken Grefve Posse nu behagat upplysa, anföra några ord, vore det att jag ej är i stånd finna ersättningens större eller mindre belopp böra verka det ringaste till förändring uti sjelfva principen — en princip så sta-bel som det, att man aldrig bör 1 förtid bortskänka hvad man möjeligen i en framtid kunde önska sig att sjelf äga 1 behåll. Jag har ock, enligt Kungörelsen som föregått detta sammanträde, icke förmodat att någon fråga om ersättningens belopp nu skulle uppstå, utan alt den måste blifva ämne för afgörande framdeles, lagligt och efter vissa bestämda grunder; och jag nödgas derföre äfven nu erkänna min oförmåga, att förklara ändamälet med Rotehållarnes tillfrågande, om de fordra eller afsäga sig sin lagliga rätt, helst jag icke kan föreställa mig möjligheten af någon önskan från högsta Makten — från en mild och Naådieg Konung, som vi vete så innerligt och lika älskar alla sina trogna Undersätare, att söka verka till den enes fördel på den andres bekostnad, elter alt öfvertala Botehällarne till någon skånk åt soldaten för hela tiden af Passevolance-beskattningen, bvilken skänk jag alltid tyckt Roten böra hafva rätt få göra sin soldat, när han för godt fjnner och soldaten deraf gjort sig förtjent, än att den någonsin genom ett medgifyande för längre tid, skolle förvandlas från gåfva till pålaga. Herr Majoren och Riddaren Klingsporr tillkännagaft alt han vore öfvertygad, att härefter ingen soldat vid Kongl. Södermanlands Regemevte legdes, och att Herr Majoren ansvarade derföre, att. så länge Herr Majoren tjente, ingen soldat vid detta Compagnie skulle blifva legd, som icke dervid förbehölle sig den rätt till matsäck författningarne honom tillägga, och således i närvarande fall att befrias från all skyldighet att godtgöra Roten för Passevolance-afgiften. Härefter förklarade Herr Hof-Marskalken Grefve Posse att då Kongl, Moj:t ansett dessa Sammanträden böra ske i Regements-Chefens närvaro, följde ock deraf, att Herr Grefyen och Hof-Marskalken ålåg bevaka soldatens rätt; och på sådan srund vore det som Herr Grefven och Hof Marskalken nu till Protocollet reserverat samma rätt, utan att dermed åsyfta att ersättnings-beloppet nu skulle bestämmas, cecmedan sådant ej hörde hit, utan på Domarens afgörande berodde. I öfrigt och heträffande Herr Borgmästaren Ekstrands andragande om rotarnes hörande i detta fall, fick Herr Grefyen och Hof-Marskalken upplysa, att samma hörande vore en följd af det olika förhållande, som härutinnan med olika Regementen ägde rum. Lieutnanten Crelius förnyade sitt redan förut gjorda påstående att Herr Öfver-Ceremoni-Mästaren och Riddaren von YVVahrendorff för sina Rotar målte äga Öppen rätt att af soldaterne njuta ersällning för Mötes-Passevolance-afgiften; hvyarefter sammanträdet upplöstes, Ar och dag som förr skrifvit står, In fidem G. Engström. Vid det med Rotchållare af Södermavlands KglRegemente påbudne sammanträde till den 27 inneg