FUNYSATL dc ofvergifna altaren återföra den otrogna mängden. På landet i städerne vägra presterna att uttala välsignelsen öfver de trefärgade fanor, dem ortens national-garden lyda, och att sjunga Dominum fac salvum regem för Konung Ludvig Philip. ErkeBiskopar och Biskopar yttra helt oförtäckt sin vedervilja både mot Konungen och den nya sakernas ordning uti Herdebref, som ej borde befatta sig med verldsliga saker, och andlige af obestridlig talang erinra, genom sin fanatism, om Spanska Inqvisitorerne. Huru kan väl på detta sätt Kyrkans nöd afhjelpas , huru kan vördnad för det högsta väsendet inplantas i sinnena, huru skall en altarets tjenare kunna: förskaffa sig hörsamhet då han undergräfver thronen , och trampar under fötterna det som folket har kärast? Man nödgas tillstå att Kyrkan går i Frankrike sin upplösning till mötes, och att änvu ingenting uppstålt, som kan träda i dess ställe; det fordom så bigotta folket öfvergär alltmer till fritänkeri, och det blir i sanning icke herdarne som hindra hjorden att förskingras. Abbd Chatel, som län ge inskränkte sin reform blott till införande af landets språk i ritualen och till helgande af blandade giftermål, afviker nu älven i andra punkter från GCatholska kyrkan. Han och hans verktyg sakna dock både talanger och: en Iefvande tro. Det första åtminstone felas icke St. Simonisterne, men deras Utopier locka ingen till sig, och ingen vill låta sin lott i denna verlden sig anvisas af Påfvea Bezar Lenfantin, hvilken, som det synes, ej ännu funnit sin onndgängliga Påfvinna, eller på hans ord, låta sin hustru omskapas till husar. -—Sådana vidunderligheter afhjelpa icke del ouvda, som trycker landet i religiöst hänseende,