Vid Franconis eller snarare Astleys The.
ater i Parls har ett stycke afserdeles märk-
värdig beskaffenhet många aftnar gifvit fullt
hus, Det kallas Lejonen i IMysore. Yuf-
vudaktörerne äro ett lejon, två lejoninnor,
en tiger, en kanguru, biträdde af markat-
tor, apor, mandriller och papegojor samt
tvenne ofantliga Boa-ormar. Alla dessa äro
verkliga djur som blifvit inöfvade till en
förvånande läraktighet. I den första akten
förekommer en upprorisk chef, som blifvit
öfvervunnen af Sultanen i Mysore och dömd
att mista tungan, samt tillika med hustru
och barn förjagad till en med vilddjur upp-
fylld skog. Här emottages hela sällskapet
ästfritt af ett lejon och en lejoninna, hvil-
ka till deras beqvämlighet afstå sin egen
håla, och dagligen jaga för dem. De an-
fallas af andra djur, men deras ödelmodiga
värdar försvara dem, I den andra akten
ser man Sultanen jaga i skogen. I alla träd
befinna sig serskilda slag af de TEropiska
djurslägtena. Ofantliga Boa-ormar slivgra
sig mellan grenarna, och buffeloxar och an-
dra djur synas i fonden. Ett vilsegående
barn förföljes af en tiger; det arma barnet
framstörtar på scencn, stapplar och faller;
tigern kastar sig öfver sitt rof, och bort-
törer det, men hindras af lejonet och tvin-
gas att fly. Andra barn äro redan i Boa-
ormarnes gap, men deras beskyddare öfver-
vinna å nyo odjuren. Uti den tredje akten
tvingas den olycklige rebellanföraren, som
hade blifvit tillfångatagen, att slåss med en
rasande lejoninna, hvilken han efter en för-
tviflad strid öfvervinner, och stycket slutar
med en lysande procession, vid sken af vax-
facklor, uti hvilken segraren och den be-
segrade gå bredvid hvarandra, åtföljda at
de andra djuren, hvilka icke oroas af fyr-
verkerierna ellerafden dundrande musiken.
—