HlLlAaAllUu Hall ULL CU ildU ULU Lill vext, medeltalet af mennisko-lifstiden erhållit under det sista halfva seklet. Detta medellilllvililsd Rails tal var år :1730, 28 sA:dels år. 1830, 335 2os:dels år. På ett halft århundrade har sålunda Fransmännens lifstid i medeltal ökats med 7 år, det vill säga med fjerdedelen af lifstiden år 1750. Det är utan tvilycl, säger Herr Dupin, att man till en stor del har vaccinen att tacka för detta resultat; men det öfriga har sin grund i det välstånd, hvaraf Franska folket varit i åtnjutande. Om man med alla Europas foik kunde anställa samma berä ikning, och vore i tillfälle att jemföra deras rikedom med deras lagar, deras bildning och deras seder, sulle sanningar komma i ljuset, grundade på de största, mest omfattande rön dem serskilda nationers samhällsskick förmå erbjuda civilisationen. En sådan beräkning, anställd med smärre på hvarandra följande tidrymder , skulle upplysa om progressions-lagarne för den allmänna rikedomen , icke blott för det framfarna, utan äfven för det tillkommande, Denna beräkning söker Herr Dupin verkställa för Fi ånkrike. Dess national-egendom, säger han, som fördubblades under r5:de seklet, har fyrdubblats under det 3:de. Denna rikedom som under 300 år tillvext med oemotståndlig kraft, i trots af de borgerliga och religiösa krigen och i trots af de blodiga hvälfningar som inneslutas i den långa Perioden från 1790 till 1850 — skulle den väl stadna här? Hunnen till den högsta grad af utveckling, skulle den väl vara bestämd att åter nedstiga de trappsteg den genomvandrat? Dessa Frågor besvara sig sjelfva vid granskningen af orsakerna till national-rikedomens förkofran under tre århundraden. Här uppdrar författaren cen rask , sammandragen teckning af Frankrikes inre förvaltning från regentens tid till vår. Han visar hur uledes vetenskapers och könsters framsteg gå i bredd med utbildandet af den allmänna undervisningen och huru denna alltid håller jemna steg med den enskilda förmögenhetens tillvext och följaktligen äfven med nationtigfltigan. För att häruti göra en återgång Möjlig, fordrades att alldeles motsatta förhållanden utöfvade sitt förderfliga inflytande: på Frankrike; det fordrades att makten förföljde konster och vetenskaper i stället för att skydda dem, att den molarbetade den högre undervisningen och tillintetgjorde folkskolorna. Men allt detta är under närvarande förhållande :otänkbarare än nånsin. Men, ehuru högt vetenskaperna än hunnit och hvilken fulländning än slöjder och näringar uppnått, finnes det dock ingen vetentkap, ingen konst i hvilken icke nya uppfinnisgar, och en större utveckling äro tänkbara. wa. 2 AA mia. ee CR 2 — — — m—vvvsms UC VÄll husdjurens födoämnen. Den kunskap hvarigenom de serskilda djurarterna förädlas och i sjelfva födelsen bestämmas för olika slag af användande, börjar nu först alt hos oss göra sig gällande. De oorganiska krafterne innebära möjligheten af en ännu vidsträcktare utveckling. Flod-navigationen kan, medelst kanaler, utsträckas till alla delar af riket, och sanmanbinda tvänne haf. Före 1730 egde Frankrike blott 1350 Lieues segelbaras det ezer nu 660 och skall inom 6 år erbålla 1000, om arbeten fulländas, af hvilka blott en fjerdedel återstår. Landt-transporten har undergått lika vigUga förbättringar, men har ännu icke på långt när nått sin höjd. Frankrike har ännu blott 5o Lieues jernvägar och England likväl redan öfver 1000. Manchester och Liverpool ega tillsammans 35,000 invånare och talvika jernvägar förena dessa båda städer. Kraften och hastigheten af kommunikations-medlen är pumera sådan, att då ett skepp al 300 Tons på Liverpools brygga nedlagt sin laddning, upplyftas 306,000 Kilogrammer hvaraf denna består, på vagnar, utfördas på jernvägarne och af lastas i Manchester, alltsammans inom loppet af några få timmar. Lands och vattentransporterne stå sålanda i Frankrike ännu ganska långt efter hvad hos dess graune förefinues i samma väg I afseende på ångkraftens användande, denna skillnad ännu långt märkbarare Man har uträknat att den ångkraft som inom Storbritanien användes, öfverstiger en half million wenniskors förenade arbetskraft. Från 1778 till 1817 hann Paris ej förskaffa sig mer än nie ångmachiner. Från 1917 tll 183i har det erhållit etthundrade femtio och oaktadt denna ofantliga tillökning eger Frankrike ej merän fjortondeStorbritanien Så TLUCUu KRUHIUClla he a IHUulgldiuline detln af den ångkraft som i understödjer menniskans arbetsförmå Vidare undersöker Herr Dupin denna 1 Englands öfvervigt i förhållande till rikedomsmultiplhiecatorn 1 hvardera landet: Denna multiplicator var för Frankrike år 1730, 191755 och år 1830, 215538) deremot för England sistnämnde år, 250. Franska multiplicatorn har sålunda under--ett sekel ökats med 3472353 men Englands multiplicator öfversti er Frankrikes med 3443 Is: Det fordras sålunda ånnun ett sekel innan Frankrike knnde hinna samma ståndpunkt som England redan innehar så vida ej aärvarande och kommande geneavsträngningar öfverträffa förfäSK ol 15 raltioners dren. Innan vi lemna detta Herr Dupins inferessanta arbete kunna vi ej undgå att väcka våra läsares uppmärksamhet på de i hög grad märkvärdiga resultat som beräkningar, efter de grunder den snillvike Fransmannen Sveriges natioTT rg här antydt, anställde öfver MA HR FR Pn