HlLlAaAllUu Hall ULL CU ildU ULU Lill
vext, medeltalet af mennisko-lifstiden erhållit
under det sista halfva seklet. Detta medel-
lilllvililsd Rails
tal var
år :1730, 28 sA:dels år.
- 1830, 335 2os:dels år.
På ett halft århundrade har sålunda
Fransmännens lifstid i medeltal ökats med
7 år, det vill säga med fjerdedelen af lifs-
tiden år 1750. Det är utan tvilycl, säger
Herr Dupin, att man till en stor del har
vaccinen att tacka för detta resultat; men
det öfriga har sin grund i det välstånd,
hvaraf Franska folket varit i åtnjutande.
Om man med alla Europas foik kunde
anställa samma berä ikning, och vore i till-
fälle att jemföra deras rikedom med deras
lagar, deras bildning och deras seder, sulle
sanningar komma i ljuset, grundade på de
största, mest omfattande rön dem serskilda na-
tioners samhällsskick förmå erbjuda civilisatio-
nen. En sådan beräkning, anställd med smär-
re på hvarandra följande tidrymder , skulle
upplysa om progressions-lagarne för den all-
männa rikedomen , icke blott för det fram-
farna, utan äfven för det tillkommande,
Denna beräkning söker Herr Dupin verk-
ställa för Fi ånkrike. Dess national-egen-
dom, säger han, som fördubblades under
r5:de seklet, har fyrdubblats under det
3:de. Denna rikedom som under 300 år
tillvext med oemotståndlig kraft, i trots af
de borgerliga och religiösa krigen och i trots
af de blodiga hvälfningar som inneslutas i
den långa Perioden från 1790 till 1850 —
skulle den väl stadna här? Hunnen till den
högsta grad af utveckling, skulle den väl
vara bestämd att åter nedstiga de trappsteg
den genomvandrat? Dessa Frågor besvara
sig sjelfva vid granskningen af orsakerna
till national-rikedomens förkofran under tre
århundraden. Här uppdrar författaren cen
rask , sammandragen teckning af Frankrikes
inre förvaltning från regentens tid till vår.
Han visar hur uledes vetenskapers och kön-
sters framsteg gå i bredd med utbildandet
af den allmänna undervisningen och huru
denna alltid håller jemna steg med den en-
skilda förmögenhetens tillvext och följakt-
ligen äfven med nationtigfltigan. För att
häruti göra en återgång Möjlig, fordrades
att alldeles motsatta förhållanden utöfvade
sitt förderfliga inflytande: på Frankrike; det
fordrades att makten förföljde konster och
vetenskaper i stället för att skydda dem,
att den molarbetade den högre undervis-
ningen och tillintetgjorde folkskolorna. Men
allt detta är under närvarande förhållande
:otänkbarare än nånsin.
Men, ehuru högt vetenskaperna än hun-
nit och hvilken fulländning än slöjder och
näringar uppnått, finnes det dock ingen ve-
tentkap, ingen konst i hvilken icke nya
uppfinnisgar, och en större utveckling äro
tänkbara.
wa. 2
AA mia. ee - CR 2
— — — m—vvvsms
UC VÄll
husdjurens födoämnen. Den kunskap hvar-
igenom de serskilda djurarterna förädlas och
i sjelfva födelsen bestämmas för olika slag
af användande, börjar nu först alt hos oss
göra sig gällande.
De oorganiska krafterne innebära möjlig-
heten af en ännu vidsträcktare utveckling.
Flod-navigationen kan, medelst kanaler, ut-
sträckas till alla delar af riket, och san-
manbinda tvänne haf. Före 1730 egde
Frankrike blott 1350 Lieues segelbaras det
ezer nu 660 och skall inom 6 år erbålla
1000, om arbeten fulländas, af hvilka blott
en fjerdedel återstår. Landt-transporten har
undergått lika vigUga förbättringar, men har
ännu icke på långt när nått sin höjd. Frank-
rike har ännu blott 5o Lieues jernvägar och
England likväl redan öfver 1000. Manchester
och Liverpool ega tillsammans 35,000 invå-
nare och talvika jernvägar förena dessa
båda städer. Kraften och hastigheten af
kommunikations-medlen är pumera sådan,
att då ett skepp al 300 Tons på Liverpools
brygga nedlagt sin laddning, upplyftas
306,000 Kilogrammer hvaraf denna består,
på vagnar, utfördas på jernvägarne och af
lastas i Manchester, alltsammans inom lop-
pet af några få timmar.
Lands och vattentransporterne stå så-
landa i Frankrike ännu ganska långt efter
hvad hos dess graune förefinues i samma
väg I afseende på ångkraftens användande,
denna skillnad ännu långt märkbarare
Man har uträknat att den ångkraft som in-
om Storbritanien användes, öfverstiger en
half million wenniskors förenade arbets-
kraft. Från 1778 till 1817 hann Paris ej
förskaffa sig mer än nie ångmachiner. Från
1917 tll 183i har det erhållit etthundra-
de femtio och oaktadt denna ofantliga till-
ökning eger Frankrike ej merän fjortonde-
Storbritanien
Så
TLUCUu KRUHIUClla he a IHUulgldiuline
detln af den ångkraft som i
understödjer menniskans arbetsförmå
Vidare undersöker Herr Dupin denna
1
Englands öfvervigt i förhållande till rike-
domsmultiplhiecatorn 1 hvardera landet:
Denna multiplicator var för Frankrike år
1730, 191755 och år 1830, 215538) der-
emot för England sistnämnde år, 250.
Franska multiplicatorn har sålunda un-
der--ett sekel ökats med 3472353 men Eng-
lands multiplicator öfversti er Frankrikes
med 3443 Is: Det fordras sålunda ånnun
ett sekel innan Frankrike knnde hinna sam-
ma ståndpunkt som England redan innehar
så vida ej aärvarande och kommande gene-
avsträngningar öfverträffa förfä-
SK
ol
15
raltioners
dren.
Innan vi lemna detta Herr Dupins inferes-
santa arbete kunna vi ej undgå att väcka
våra läsares uppmärksamhet på de i hög
grad märkvärdiga resultat som beräkningar,
efter de grunder den snillvike Fransmannen
Sveriges natio-
TT rg
här antydt, anställde öfver
MA HR FR Pn