OM OR VM Ey Vv OSAR MÄSTE DEAL IE oj der, och sålunda något litet förstärkt Opposilionen, kom den vidlyftiga, allt fördröjande National-gardeslagen med sina amendementer; landt-natiovalgardena och General Lafayette afdankades? Municipal-lagen lemnade mången otillfredställd 5; Val-Lagen var felagug i sjelfva sin princip; förslaget mot cumulerandet af flere embeten ville vederbörande icke gerna höra omtalas, men så mycket hellre sysselsatte man sig med åtgärder till hämmande af missnöjets utbrott bland de lägre tolkklasserne. — Härtill kom slutligen de betydliga nya skattebeloppe n och Jeremiaderne i Pärskammaren öfver Carl den Nide, hvilken af den lika tråkiga som förstockade Hertigen af Fitzjames jemfördes med Prometheus tv det var ju klart att restaurationen ville begagna det himmelska ljuset till menniskornas upplysning. Visserligen genomdrefvos då och då älven ganska goda lagar som enhälS ligt prisades; t. ex. de som rörde främlingslegionen och militärutskrifning arna Med dessa saker var väl opinionen belåten, men kammaren återvann icke dess mindre aldrig sin popularitet. — Detta har styrelsen insett och prorogerat den. Troligen blir den snart uplöst, och de förestående valen utgöra föremålet för den allmänna uppmärksamheten. Styrelsen förklarar sig för den fordna kammarens åtlerväljande; en stor de! al Journalismen deremot för en ny. Moniteuren som bittills sällan inlåtit sis i discussioner, börjar nu en dylik, och förklarar alt Konungen billigat den förra kammarens anda, och att man således hoppas det den nya skall handla efter samma grundsattser. Monitiuren sammanfattar i korthet den fordna kammarens alla handlingar, och frågar sina motståndare hvad den mer kunnat uträtta; men tidningarna hafva icke vävtat på denna fråga; svaret var redan tryckt flere timmar före Moniteuren. Att Carlisterne tala om frihet i undervisningen, associalioner in. m. förundrar mera ingen mennisha, och de1as opposition frågar styrelsen icke stort efter; men den egentliga iberala op positionen tiger icke heller. Hvad utropar den, 1830 års charta skulle hafva hållit allt hvad den lofvat, och ett opopulaivt Pärie finnes ännu! En lag för Ministrarnes ansvarighet saknas. Tryckpressen är fängslad! Medborgarne deltaga knapt i communalvalen! Asociationsrätten eluderas eller förvandlas till j en dikt! Embetscumuleringen deremot är en sanning m. m.! Antingen har 1830 års karta ingenting lofvat eller återstår uppfyllandet af de väsendtligaste löftena. Ganska moderata och Styrelsen tillgifna blad hafva likväl upptagit alla de klagomål som mot Kammaren blifvit anförda, detta dock blott citationsvis. En rent ministeriel Journal har bäröfver utfarit i bittra förebråelser, och sagt att man antingen lvl er skall unntasa anklagalcer ellor ank förng