OM OR VM Ey Vv OSAR MÄSTE DEAL IE
oj
der, och sålunda något litet förstärkt Oppo-
silionen, kom den vidlyftiga, allt fördröjan-
de National-gardeslagen med sina amende-
menter; landt-natiovalgardena och Gene-
ral Lafayette afdankades? Municipal-lagen
lemnade mången otillfredställd 5; Val-La-
gen var felagug i sjelfva sin princip; för-
slaget mot cumulerandet af flere embe-
ten ville vederbörande icke gerna höra
omtalas, men så mycket hellre sysselsatte
man sig med åtgärder till hämmande af
missnöjets utbrott bland de lägre tolkklas-
serne. — Härtill kom slutligen de betydliga
nya skattebeloppe n och Jeremiaderne i Pärs-
kammaren öfver Carl den Nide, hvilken af
den lika tråkiga som förstockade Hertigen
af Fitzjames jemfördes med Prometheus tv
det var ju klart att restaurationen ville be-
gagna det himmelska ljuset till menniskor-
nas upplysning. Visserligen genomdrefvos då
och då älven ganska goda lagar som enhäl-
S
ligt prisades; t. ex. de som rörde främlings-
legionen och militärutskrifning arna Med
dessa saker var väl opinionen belåten, men
kammaren återvann icke dess mindre aldrig
sin popularitet. — Detta har styrelsen insett
och prorogerat den. Troligen blir den snart
uplöst, och de förestående valen utgöra fö-
remålet för den allmänna uppmärksamheten.
Styrelsen förklarar sig för den fordna kam-
marens åtlerväljande; en stor de! al Journa-
lismen deremot för en ny. Moniteuren som
bittills sällan inlåtit sis i discussioner, bör-
jar nu en dylik, och förklarar alt Konun-
gen billigat den förra kammarens anda, och
att man således hoppas det den nya skall
handla efter samma grundsattser. Monitiu-
ren sammanfattar i korthet den fordna
kammarens alla handlingar, och frågar sina
motståndare hvad den mer kunnat uträtta;
men tidningarna hafva icke vävtat på den-
na fråga; svaret var redan tryckt flere tim-
mar före Moniteuren. - Att Carlisterne tala
om frihet i undervisningen, associalioner in.
m. förundrar mera ingen mennisha, och de-
1as opposition frågar styrelsen icke stort ef-
ter; men den egentliga iberala op positio-
nen tiger icke heller. Hvad utropar den,
1830 års charta skulle hafva hållit allt hvad
den lofvat, och ett opopulaivt Pärie finnes
ännu! En lag för Ministrarnes ansvarighet
saknas. Tryckpressen är fängslad! Medbor-
garne deltaga knapt i communalvalen! Aso-
ciationsrätten eluderas eller förvandlas till j
en dikt! Embetscumuleringen deremot är
en sanning m. m.! Antingen har 1830
års karta ingenting lofvat eller återstår
uppfyllandet af de väsendtligaste löfte-
na. Ganska moderata och Styrelsen till-
gifna blad hafva likväl upptagit alla de kla-
gomål som mot Kammaren blifvit anförda,
detta dock blott citationsvis. En rent mi-
nisteriel Journal har bäröfver utfarit i bitt-
ra förebråelser, och sagt att man antingen
lvl
er skall unntasa anklagalcer ellor ank förng