valitet. Väl icke på en gång och plötsligt, itan långsamt och småningom skulle hon illvänja ess att glömma vår nationela exitens, och att, följande triämfvagnen af sennes jemt förnyade eröfringar, blifva ett erktyg till Europas underkufvande. Hafa icke följderna röjt, att den mest betyaude delen af Ryska armeen, bestående af nedborgare i de oss frånryckta provinsera, nu fäktar mot vår fribet? Witt, Nlodek och till och med Kreutz (Krzyanowski), som nu kämpa för Ryssland, oro och äro de ieke våra bröder? Har cke Petersburger Cabinettet förmått oms ända dem till Ryssar? De löften som ss gifvas, utan garantier och utan möjliget för uppfylandet, kunna endast tros af em, hvilkas fruktan för kriget bringar dem tt slömma, alt detsamma, ehuru för incn avgenämt, likväl, vid ett så stort och beoiskt företag, är oundvikligt. Hvad visset kan dessutom Europa vinna, att Ryssund icke skall sätta dess Jugn i fara, och tt detta land, förstoradt genom Polen, om gifvit dess materiella krafter den örsta tillvexten, skall åtnöja sig med hvad et har? Alltsedan medlet af adertonde seklet uppträdde Czarerne såsom medlare, ntervenienter, skiljedomare och slutligen om Diktatorer, Deras sträfvande, som hitlls endast Napoleons utomordentliga genie annat hämma, skall alltid vara rigtadt Il Europas kufvande, till att låta känna itt inflytande öfverallt (7), och ändtligen tt utrota alla ädla ideer af frihet och olkrätt, hvilka, liksom i allmänhet all civiisation och upplysning, stå i onåd hos enväldet. Fördrag och traktater hafva endast kraft. ör de svagare; för de starkare äro de varken tygel eller regel. Häruti göra ej n gång familje-band undantag, hvilka äfen måste vika för politikens vigtigare syfemål. Sällan är förbundet emellan den tarke och den svagare af lång varaktighet: ch vi fråga derföre ännu en gång, hvilka arantier har Europa för sin säkerhet, sitt ugn och sin sjelfständighet ? Förgäfves åberopa Herrar medlare Winer-congressens beslut. Politiska grundattser kunna icke upphäfva de allmänna uridiska principerne: attingen får tillegna ig annans egendom utan ägarens samtycke, ch att ett kontrakt emellan två, tre eller lera, ej kan förbinda andra som icke leruti deltagit. Det är sannt att öfvermakten och våldet vanligen uppställa nya not rättvisan stridande grundsattser, för tt truga sin öfvermakt på den svagare; nen ej blott i afseende på materiella rafter, utan äfven på intresset, befinner ig vu Polen i den fördelaktiga ställning tt det kan dristigt våga åberopa de helisa grundsatserna i den Europeiska rättvisans uodex; och, hötligt undanbedjande sig all mellankomst af dem, hvilka, såsom medmen fr . sam OO NN IT vv 2