anter ventions-pr incipen; det har redan förtrampat Italiens uppvexande frihet. Hvad skall väl återstå för congressen: När mannen en gång är hängd , bli det äfverflödigt och onyttigt att församla en jury till uttredande af hans brotts slighet eller oskuld, och om Ronerska congressen skall betraktas såsom en slass undersökniugs-commission öfver italiens irihet, hvad ä vil övärdigare an allt inkalla dennas mördare till ledamot i domstolen? I sahernes nuvarande ställning är Österrikes bifall till förslaget om en dylik congress en verklig skymf för andra Nn vitioners sunda förstånd. Om Franska regeringen icke anser tillfälle finpas för ett krig, gjorde den bättre utt alt tiga stilla, än att slösa sin efterfödda (posthume) diplomati på grafven af en frihet som den ej vclåt skydda och ej vill hämna. Thuru grymma Österrikiska styrelsens regerings-principer ån äre, har den icke destomindre visat niycken skicklighet i att vinna sitt ändamål. Pen visste att, hvad Italien angick, funnos blott 2:ne sätt att förfara: antingen att med kraft och hastighet så ill väga innan de nya styrelserna brunnit förvärlva någon fasthet, eller ock att antaga en blott och bart defensiv ställning, och inskränka sig till egna gränsors försvar; den visste att en congress väl kunde förvirra och fördröja sakerna, men att den aldrig skulle ställa dem till rätta; derföre valde den det första alternativet, gick till väga med så litet buller som möjligt, och nu, då allt är slut, lånar den sitt öra ill congress-pro positioner efter hvilken annan dårskap man behagar. Den Engelska styrelsen har vid alt detta möjligen med sin congressproposition kunnat hafva ganska g0da afsigter, men hvad Frankrike och Österrike beträffar, så äro vi öfvertygade att dessa båda makter ådragil sig ett ganska svårt ansvar, och vi tillägga att deras förfarande är brottsligt, ehuru på ohka sätt. Herr Casimir Periers pompösa harang gjorde på DeputeradeKammaren ett lifligt intr yck, och han har med skic klighet vetat beg agna tillfället att erhålla nya skatte och nya statslån, derigenowm alt han g if vit folket det hopp alt Franska styrelsen med energi skulle sätta sig emot Österrikes företag, och hindra det att qväfva det hos Bolognesarne uppstickande frihetsfröct. Men, ett af två: antingen har aldrig Franska styrelsen mot den Österrikiska fört det energiska språk. hvarmed den hugnade De