anter ventions-pr incipen; det har redan
förtrampat Italiens uppvexande frihet.
Hvad skall väl återstå för congressen:
När mannen en gång är hängd , bli
det äfverflödigt och onyttigt att för-
samla en jury till uttredande af hans
brotts slighet eller oskuld, och om Ro-
nerska congressen skall betraktas så-
som en slass undersökniugs-commis-
sion öfver italiens irihet, hvad ä
vil övärdigare an allt inkalla dennas
mördare till ledamot i domstolen? I
sahernes nuvarande ställning är Öster-
rikes bifall till förslaget om en dylik
congress en verklig skymf för andra
Nn vitioners sunda förstånd. Om Fran-
ska regeringen icke anser tillfälle fin-
pas för ett krig, gjorde den bättre
utt alt tiga stilla, än att slösa sin ef-
terfödda (posthume) diplomati på graf-
ven af en frihet som den ej vclåt
skydda och ej vill hämna.
Thuru grymma Österrikiska styrel-
sens regerings-principer ån äre, har
den icke destomindre visat niycken
skicklighet i att vinna sitt ändamål.
Pen visste att, hvad Italien angick,
funnos blott 2:ne sätt att förfara: an-
tingen att med kraft och hastighet
så ill väga innan de nya styrelserna
brunnit förvärlva någon fasthet, eller
ock att antaga en blott och bart de-
fensiv ställning, och inskränka sig till
egna gränsors försvar; den visste att
en congress väl kunde förvirra och
fördröja sakerna, men att den aldrig
skulle ställa dem till rätta; derföre
valde den det första alternativet, gick
till väga med så litet buller som möj-
ligt, och nu, då allt är slut, lånar
den sitt öra ill congress-pro positioner
efter hvilken annan dårskap man be-
hagar.
Den Engelska styrelsen har vid
alt detta möjligen med sin congress-
proposition kunnat hafva ganska g0-
da afsigter, men hvad Frankrike och
Österrike beträffar, så äro vi öfverty-
gade att dessa båda makter ådragil
sig ett ganska svårt ansvar, och vi
tillägga att deras förfarande är brotts-
ligt, ehuru på ohka sätt. Herr Ca-
simir Periers pompösa harang gjorde på
Deputerade- Kammaren ett lifligt in-
tr yck, och han har med skic klighet vetat
beg agna tillfället att erhålla nya skatte
och nya statslån, derigenowm alt han g if
vit folket det hopp alt Franska styrelsen
med energi skulle sätta sig emot Ö-
sterrikes företag, och hindra det att
qväfva det hos Bolognesarne uppstic-
kande frihetsfröct. Men, ett af två:
antingen har aldrig Franska styrelsen
mot den Österrikiska fört det energi-
ska språk. hvarmed den hugnade De-