vi på vår ö måhända icke kände skakningen af det jordskalf som mnedslog Frankrikes och Belgiens throner? Eller böra vi kasta allskulden på tryckfriheten? I stället att smäda den, vore det måhända klokare att afskaffa de missbruk mot hvilka den utöfvar sitt mäktiga inflytande. Skall den väl af blotta anklagelser förmås till otrohet mot sin naturliga bestämmelse? Hufvudfrågan, ja den enda frågan blir nu: Är missnöjet befogadt, eller eger det sin grund blott i inbillningen? Jag vill ej ånyo beträda den breda, upptrampade strålen, icke uprepa hvad som redan så många gånger blifvit sagdt om bristerna i vår representation. — Ett enda factam må vara nog. Majoriteten inom Underhuset väljes icke utaf folket , utan utaf etthundradefemtio individer. Detta har Gref. Grey sagt, då han ännu var medlem af detta hus, och ingen vågade motsäga honom. På detta sätt kunna då några betydande boroughegare, medelst en oligarkisk coalition, befalla Konungen, Ministrarne och Folket; Platserna inom Brittiska representanternes hus hafva blitvit försålda på auction, och en öppen marknad, en Parlamentsbazar har funnits, der folkets valrätt varit en handelsvara. — Sultaninnorna erhöllo förr en provins till halsprydnad, en annan till armband, en tredje till lifgördel. Med vårt nuvarande system bör man ej undra om någon Lady af stora verlden får Gatton till brudskänk och Old-Sarum till nålpenningar. Men folket anser för ett hån att kalla sådant national-representation och i stället att skåda i parlamentsledamölerne en spegel af den allmänna opinionen, ser det blott en laterna magica hvarur några stora BoroughsLorders ansigten troget framblicka. Smittan har spridt sig. Under det Lorderne förvandlade sina parlamentariska interessen i guld, omsmältes, genom samma politiska Alchymiec-process, den fattige valmannens votum till silfver, Huru var det möjligt att fördöma falskhetev hos den ena då man understödde den hos den andra? Minskades då det oändligen större brottet af belöningens storhet? Skrymteriet blef corruptionens följeslagare. Mången gång drog man ett par fattiga valmän inför rätta och fällde dem efter. grundsatserna af en spartanisk moralitets Man bestraffade icke tjuiven för det han stulit, utan för det han varit nog enfaldig att låta ertapj pa sig. Kan man väl med allt detta 1 1 ss fr on AP