detta UllKkKa A20C4 PVARHVL. AMT MATTS embete, förmodeligen derföre att grundlagens stiftare ansett deltagandet i Rikets högsta Styrelse vara ett värf, som ensamt kunde upptaga sin man, i fall han ville göra sig noga reda för vigten och betydelsen: deräf att: vara Konungens Rådgifvare, samt den moraliska förbindelse detta kall medför inför samtidi och efterverld. Äfven om vi skulle antaga att Friherre Åkerhjelm ägde öfvervägande själsegenskar framför Konungens öfriga Rådgifvare, hvilket vi dock icke vilja anses ha påstått, tro vi alt han, åtminstone vid första inträdet 1 sitt nya embete, kunde hafva tillräcklig sysselsättning. med att initiera sig uti gången af de regeringsärender, hvilkas föredragning strängt nog upptager fyra Stats-Secreterares tid och verksamhet. General TullDirektörstjensten är likaså ett embete hvilket kräfver sin man fullt ut. De många missbruk och eluderade bevaknings-anstalter som ständigt öfverklagas, den mängd utländska lurendrejadejvaror, hvaraf hela det södra Sverige är öfversvämmadt ådagalägga att ett stort fält ännu återstår för en nitisk General TullStyrelse; och den betydliga lönen, som är större än för någon annan civil tjenst i Riket, bevisar, att Regeringen sjelf vid skapandet af denna nya tjenst förutsatte behofvet af en sådan verksam-: het. Häraf måste således klart som ett axiom följa, att Friherre Åkerhjelmys för att kunna i en hand förena båda dessa värdigheter, nödvändigt måste försumma endera, så vida han icke är mer än menniska. Vi känna icke huruvida Hr Friberren äfven kommer att bibehålla båda lönerna, hvilka hvar för sig ntgöra ett artigt brödstycke; men äfven under den förmodan, att Friherrns fortfarande i Gen. Tull-Direktörs befattningen hade det patriotiska syftemålet att bespara den fattiga Statskassan en betydlig utgift, to vi att denna afsigt bör vika för den högre omsorgen att både de vigr jga Tullärenderna och den vigliga Stats-Rådsbefatiningen må skötas som sig börs Många andra anmärkningar tundel äonQ vara att framställa, såsom oformligheten deraf, under våra närvarande administrations-lagar, att en embetsachef sjelf skall i Stats-Rådet deltaga 1 pröfningen af egna hemställanden m. m.; men vi nödgas för denna g6ng sluta, för att icke alltför länge. behöfva uppskjuta slutet af ett par andra redan för flere dagar sedan påbegynta och afbrutna artiklars. — ja I AMA a FA PA m— i O pA