ERE ——— ALL OR — —LLVAR— AL LA tt —L LL nns EAA RER
att mera omständigt redogora för den-
na afton; men då det ej medgaf de-
taljer öfver mer än en af de båda
concerterne, ha vi trott oss böra spa-
ra dem åt Herr Potts.
Med verklig tilltredsställelse funno
vi att Herr Pott i Lördags egde full
ersättning för den ringa pekuniära upp-
muntran han förra gången rönte. Huset
var fullt, oaktadt de fördubblade prisen.
Vi hänvisa läsaren till. det omdöme vi
redan en gång fällt öfver Herr Potts spel
i allmänhet. Vi vilja blott tillägga att
han denna afton, om möjligt, öfverträf-
fade sig sjelf. Det finnes ett icke obe-
tydligt antal musikälskare som med all
rättvisa åt Spohrs obestridliga förtjen-
ster såsom compositör, likväl 1 åtskil-
liga delar ogilla hans förfaltaremaneär,
tillvita honom chromatisk öfverlast-
ning, bristande klarhet, en viss pinad
sentimentalitet m. m.; vi neka icke
att vi äfven höra till dessas antal;
likväl måste vi medgifva att Ierr
Potts spel snart sagdt försonat oss med
hans Lärare. Då Spohrs musik ut-
föres så som det denna afton var fallet
med den bekanta A molls concerten,
försvinna sjelfva bristerna eller för-
vandlas till skönheter. I alla fall är
denna concert en af hans vackraste.
Beriots, som vi tyckte, temligen
obetydliga composition, återgafs äf-
ven med stor skicklighet, och Herr
Pott hade deruti tillfälle att medelst
ett mästerligt utfördt diminendo, ådaga-
lägga sitt utomordentliga välde öfver
stråken och instrumentet.
Mayseders välkända Thema med
variationer, 1E dur, var det sista num-
ret och det tredje af dem Herr Poit
utförde denna afton. — Det ytliga,
men ytterst delicata och sångbara i
denna composition, så olik den djupa,
alfvarliga anda som råder i Spohrs,
gaf Herr Pott tillfälle att visa hela
mångsidigheten al sin talang. Den
återgafs med en finesse. och ett behag,
som erhöll det mest stormande bifall.
I förbigående vilja vi anmärka alt
handklappningarna denna afton ut-
delades vid alla tänkbara tillfällen,
och att alla de uppträdande artister-
ne, med en frikostighet som publiken
icke alltid visar äfven den sanna för-
tjensten. — Den tycktes hafva föresatt
sig alt, på en gång, gälda sin möj-
ligen åsamkade skuld i detta hänse-
ende,
Till introduction åt första afdelnin-
gen gafs Andantet, och till inledning