corpsen i Rom, uppfunnit en annan be-
klädnad , så verksam för ändamålet
och så föga kostsam att förskaffa sig,
att den synes på det högsta böra re-
kommenderas till antagande äfven i
Sverige. En dermed beklädd person
kan, som här redan skall visas, utan
fara intränga midt i lågornas och en
sådan salamander-kostym borde der-
före finnas hängande i hvarje hus i-
bland den öfriga brandredskapen.
Ridd. Origo hade under talrika expe-
rimenter i eldsläckningskonsten funnit,
att man med framgång kunde dertill
begagna sig af en upplösning af lera
och ättika i vatten; men som bruket
af ättika föll sig alltför dyrt, beslöt
han att i dess ställe begagna en stark
solution af alun. Hans första försök
var följande: Han inlade i tvenne
tunnor lika portioner af beck, harts,
terpentin, näfver och andra bränbara
ämnen. Båda tunnorna uppsattes på
en hög ställning för att få fritt luft-
drag, och antändes på samma gång.
Då de efter ett par minuter kommit
i full brand, lät Origo rikta på dem
strålen från tvenne lika stora sprutor.
Den ena, fylld med rent vatten, släckte
elden på tre minuter 27 sekunder,
med 250 kannor vattenz den andra,
uti hvilken vatten var försatt med den
omnämnda solutionen, släckt på 47
sckunder, med 335 kagnor. Detta re-
sultat lemnar icke något tvifvel om
fördelen att använda blandningen, ty
den obetydliga kostnaden ersättes rik
ligt af den hastighet hvarmed elden
dämpes.
(Torts. e a. g)