corpsen i Rom, uppfunnit en annan beklädnad , så verksam för ändamålet och så föga kostsam att förskaffa sig, att den synes på det högsta böra rekommenderas till antagande äfven i Sverige. En dermed beklädd person kan, som här redan skall visas, utan fara intränga midt i lågornas och en sådan salamander-kostym borde derföre finnas hängande i hvarje hus ibland den öfriga brandredskapen. Ridd. Origo hade under talrika experimenter i eldsläckningskonsten funnit, att man med framgång kunde dertill begagna sig af en upplösning af lera och ättika i vatten; men som bruket af ättika föll sig alltför dyrt, beslöt han att i dess ställe begagna en stark solution af alun. Hans första försök var följande: Han inlade i tvenne tunnor lika portioner af beck, harts, terpentin, näfver och andra bränbara ämnen. Båda tunnorna uppsattes på en hög ställning för att få fritt luftdrag, och antändes på samma gång. Då de efter ett par minuter kommit i full brand, lät Origo rikta på dem strålen från tvenne lika stora sprutor. Den ena, fylld med rent vatten, släckte elden på tre minuter 27 sekunder, med 250 kannor vattenz den andra, uti hvilken vatten var försatt med den omnämnda solutionen, släckt på 47 sckunder, med 335 kagnor. Detta resultat lemnar icke något tvifvel om fördelen att använda blandningen, ty den obetydliga kostnaden ersättes rik ligt af den hastighet hvarmed elden dämpes. (Torts. e a. g)