genom att han citerat samma ut-
2ryck, än ärligt och rigtigt, än stym-
padt och alldeles falskt. Att få mot-
sägelser är på detta sätt icke svårt;
men de förfalla lika lätt som de up-.
komma, och finnas slutligen blott hos
den som citerar.
Något vidare hafva vi icke att gä-
ga vår motståndare; men en liten.
anmärkning huruledes man ser gran-.
det (till och med när det icke finnes)
å sin broders öga, men icke bjelken i.
sill eget, kunna vi dock ej afhålla oss.
siran. Hvad menar väl Conversations-
bladet att de som verkeligen hört Hr
Pott och Fröken Schoultz, säga om.
dess recensioner öfver dessa båda con-
certer? — Drar icke hvar och en på
munnen åt dess omdöme om Hr Potts
föredrag af Rhodes thema, eller dess
saiva okunnighet om den slut-aria
hvarmed Fröken Schoultz öfverras-
skade publiken, och den hon med så
mycken skicklighet utförde? Malicen
påstår alt Conversationsbladets redac-
tion understundom, hvarken sjelf el-
ler genom ombud, infinner sig vid de
concerter öfver hvilka den sedan fä
taiserar så romaneskt! Nå hvar och
en bör dock få ha sitt sätt, och wi
vilja icke påstå att Bladets recensio-
ner skulle vinna eller förlora på ett
motsatt förfarande
Vi stå emedlertid i stor förbindelse
hos GConversationbladet för den upp-
närksamhet hvarmed det vid detta
tillfälle behagat hedra oss. — Den har
Aerigenom, såsom gumman Minerva ut-
trycker sig, arbetat 085 i händerna,
så oöfverträffligen, att vi derföre ej
kunna vara nog tacksamna.
Vi innesluta derföre våra blifvande
musikrecensioner i Conversationsbladets
ynnestfulla omtanka och hägn, under:
försäkran om vår oinskränkta erkäns-
la så väl för hvad det redan gjort som
för hvad det, som vi hoppas, ofelbart
kommer att kommer att göra,
My nunnftaäckt af oförkromnelie Le IE ft tta Lada