Article Image
mouche, musiken al Adam: på vaudevillen, Le Bal dOuvriers af Louis och Varin? på samma theater, M:me Dubarry: på gymnase dramatique, Le Budget Conjugal, af Scribe och Bayard, samt på theatre de la porte St. Martin, Beaumarchais äå Madrid, dram af Leon de Halevy. Vi ha vavit i tillfälle att jemföra tvänne Fransyska journalers omdömen om dessa pjeser, och tro att en derpå grundad örfversigt af dem äfven kan intressera våra Läsare, serdeles som det har varit i fråga att äfven på Svenska scenen uppföra den Tyska operan Faust, med musik af Spohr, hvartill ock förberedelser egt rum, men blifvit inställde. De Fransyska tidnings-uppsatserna bekräfta de sednare årens erfarenhet deraf, huru mycket Tyska Litteraturen blifvit omfattad och värderad i Frankrike sedan man lyckades äafskudda det ok, som tillkommit under Le bon vieux temps och ännu tills för några. få år sedan höll Litteraturen, förnämligast den dramatiska, i ledband. Göthe tyckes, då han skref sin namnkunniga dram, Faust, snarare cha åsyftat, alt endast på en dialogerad handling sätta pregeln af sitt snille, än att skrifva ett stycke för scenen. Han har icke underkastat sig dess vanliga reglor. De vidsträckta frihe!er som Tyska theater-litteraturen lemnar, ha synts honom ännu för ringa och han har endast låtit leda sig af inbildningskraftens underbara fantasi, utan afseende på annat än hvad som behagat honom sjelf. Ämnet tillhör honom icke... Det har redan varit behandladt af äldre Tyska författare, men hvilka nästan endast hopsamlat Folktraditionerna. — Johan Faust, en af de personer, hvilka man tillegnar Boktryckeri-konstens uppfinning, tages i allmänhet för att vara typen till den dramatiska personen, och man vet att tryekpressens första produkter ansågos härledande sig från magisk konst. Emedlertid försäkra sakkunnige att denna Faust var en helt annan person än svartkonstnären, som är ämne för folksagan och de dramatiska styckena. Enligt dem var denne sednare l Faust född i början af 16:de seklet, i Maulbrunn i Schwaben, och skall hafva studerat i Wittenberg. — Derifrån säges han ha begifvit sig till Ingolstadt, der han under trenne år varit Lärare i theologien. Sedermera förmodas det, att han öfvergifvit denna vetenskap och vinlagdt sig om medicinska, astrologiska och magiska kunskaper, och i gemenskap med en vän, SA TÄähan ÅA AR SP

19 april 1831, sida 4

Thumbnail