mouche, musiken al Adam: på vau-
devillen, Le Bal dOuvriers af Louis
och Varin? på samma theater, M:me
Dubarry: på gymnase dramatique,
Le Budget Conjugal, af Scribe och
Bayard, samt på theatre de la porte
St. Martin, Beaumarchais äå Madrid,
dram af Leon de Halevy.
Vi ha vavit i tillfälle att jemföra
tvänne Fransyska journalers omdömen
om dessa pjeser, och tro att en derpå
grundad örfversigt af dem äfven kan
intressera våra Läsare, serdeles som
det har varit i fråga att äfven på
Svenska scenen uppföra den Tyska
operan Faust, med musik af Spohr,
hvartill ock förberedelser egt rum,
men blifvit inställde.
De Fransyska tidnings-uppsatserna
bekräfta de sednare årens erfarenhet
deraf, huru mycket Tyska Litteratu-
ren blifvit omfattad och värderad i
Frankrike sedan man lyckades äafskud-
da det ok, som tillkommit under Le
bon vieux temps och ännu tills för några.
få år sedan höll Litteraturen, förnäm-
ligast den dramatiska, i ledband.
Göthe tyckes, då han skref sin namn-
kunniga dram, Faust, snarare cha åsyf-
tat, alt endast på en dialogerad hand-
ling sätta pregeln af sitt snille, än att
skrifva ett stycke för scenen. Han
har icke underkastat sig dess vanliga
reglor. De vidsträckta frihe!er som
Tyska theater-litteraturen lemnar, ha
synts honom ännu för ringa och han
har endast låtit leda sig af inbildnings-
kraftens underbara fantasi, utan afse-
ende på annat än hvad som behagat
honom sjelf. Ämnet tillhör honom ic-
ke... Det har redan varit behandladt
af äldre Tyska författare, men hvil-
ka nästan endast hopsamlat Folktra-
ditionerna. — Johan Faust, en af de
personer, hvilka man tillegnar Bok-
tryckeri-konstens uppfinning, tages i
allmänhet för att vara typen till den
dramatiska personen, och man vet
att tryekpressens första produkter an-
sågos härledande sig från magisk konst.
Emedlertid försäkra sakkunnige att
denna Faust var en helt annan per-
son än svartkonstnären, som är ämne
för folksagan och de dramatiska styc-
kena. Enligt dem var denne sednare l
Faust född i början af 16:de seklet,
i Maulbrunn i Schwaben, och skall
hafva studerat i Wittenberg. — Deri-
från säges han ha begifvit sig till In-
golstadt, der han under trenne år va-
rit Lärare i theologien. Sedermera för-
modas det, att han öfvergifvit denna
vetenskap och vinlagdt sig om medi-
cinska, astrologiska och magiska kun-
skaper, och i gemenskap med en vän,
SA TÄähan ÅA AR SP