Sww en hade. tvn Apr e RR NN RE RE rdr EP ER oo olägenheter nästan såsom ett nödvändigt oedt vidlåda sjelfya maneret, så innefattar det icke något klander, att yttra, det äfven vår Nordiska näktergal icke är aldeles fri ifrån dess brister, hvarvid hon dock kan äga den trösten, att äfven dessa utan tvifvel af mången skola räknas henne till förtjenst. En obetydlig anmärkning skulle videssutom vilja framställa, öfvertygade att den afen person med röst och förmåga så högt öfver alla vanliga, icke kan misstyckas: att nemligen sjelfva det tekniska eller .methodiska i musiken någon gång tycktes hänföra henne till ett missförhållande emellan innehållet af det som skulle sjungas, och uttrycket deraf. Det varen fullkomlig harmoni i detta afseende, samt ordens tydliga. och hörbara uttalande, som utgjorde en af vår odödliga Kastens största förtjenster, Ixecutionens förtjenst i de serskilda arierne var i jemnt tilltagande: lyckligast och med mesta uttryck och enkelhet utfördes den, hvarmed den unga virtuosen till slut så artigt öfverraskade publiken. ooDe båda ÖOuverturerne voro: den första en Concertouverture af Winter i en ädel och allvarlig stil, en i sitt slag ganska utmärkt composition. Den andra var den bekanta, redan flere gånger med stort bilall gifna ouverturen till Wilhelm Tell af Rossini. Introductionen, en Violoncell solo, är ganska vacker; skada blott att det ej var Herr Gehrman som denna afton! hade Violoneellen. En musikalisk målning af stormen, som dernäst följer, är ganska genialisk, och af en skön, stor effect, och, som yi tro, denna ouvertures vackraste parti Themat iallegron är ett af de skäligen haltlösa som man ofta igenfinner hos den i så hög grad productiva Rossini, och hela den stormande utstyrseln af triangler, basuner, trumpeter m. m. som författaren gifvit detsamma, förmå svårligen adla denna melodi, ehuru de visserligen åstadkomma en ganska buillant effect. Herr Nagel bar en utmärkt vacker och klingande ton i sin viol, för sin stråke med mycken ledighet, och staceherar förträffligt. Deo hållning och artistiska behandlinz af executionen som utmärker den sanna konstnären, tro vi deremot att Herr Nagel ejännu: fullt tillegnat sig, åtminstone-ville det denna aflon synas så. Hans spel å la Paganini har, med nyhetens behag, förlorat en del af sitt värde, ehuru det utföres med mycken skicklighet. Flageolettonerne ega dock för sig