iåg och död i England. - Man läser
den med intresse, emedan händelsen
fortgår med raskhet och är ledigt be-
rättad; men egentligen inser man just
icke hvad hela det Norrska fälttåget
har med den Bohuslänska folksagan :
att göra. I sjelfva iden af en folk-
saka ligger något luftigt, något sväf-
vande och fantastiskt, hvilket visser-
ligen icke helt och hållet uttränger
de historiska karaktererna, men lik-
väl omger dem med ett skimmer,
hvilket icke bör af den stränga histo-
rien förskingras. Historiens och poä-
siens gestalter äro, såsom mejselns och
penselns, af alltför olika natar, för
alt stängas inom samma rum. Visser-
ligen äro målaren och bildhuggaren
bröder, den ene lånar ofta fullkom-
ligheter och bebag af den andre, men,
om den ene bör icke försöka att gifv asina
marmorbilder färgornas glans bör ock
den andre icke förkasta färgspelet för
formernas bestämdhet. I Hr E—ds No-
vell är den förra delen en historisk
— icke tafla, utan — stenbild, och
dennna är sammanfäst med cn saga,
— en målning — hvilken dock blif-
vit afklädd det fantastiska, för att ic-
ke alltför mycket skära af emot den
förra. Stilen är god, men mera hi-
storisk än romantisk , hvarföre den, i
synnerhet i början, förefaller något
torr.
Romarskölden, Romans af Oskar
Patrick Sturzenbecker, är mera poe-
tisk, efter den är — på vers. Liksom
i Or E—ds saga, förekommer här en
flykting från Norige under förföljet-
serna mot Hedendomen i början af det
Christna tidevarfvet. - Vers-arten är
depsamma som i Tegners Axel. Herr
S. härmar så helt och hållet det stora
mönstret, att allt, som i hans pocm
kan vara vackert och behaga endast
derföre gör intryck att det väcker re-
miniscenser af det förra. Det är all-
tid en imitatörs naturliga öde, att icke
få njuta äran af det vackra, som han
Jånat, men deremot i dubbelt mått upp-
bära bristerna, som härröra från bo-
nom sjelf. Iittills har Hr Assar Lin-
deblad, genom små Blekingsblommos
och månskensnättev, vunnit det egna
anseendet af Tegners förste efterhär-
mare. Det tyckes dock nu, som lir
S. skulle hafva lust att göra honom
rangen stridig. Emellertid är det väl
icke omöjligt att en uvg poet, om
han äfven gått vilse på första steget
af sin bana, derföre kan framdeles ut-
bilda sig till klarhet och sjelfstän-