för att blifva förskräcklig.4 SS
Talaren bad Gud bevara sig ifrår
att skymfa svagheten och olyckan
Men ett helt folks öde, minnet af alla
de olyckor det hade undergått; mån-
ne icke äfven de hade rätt till husets
uppmärksamhet? Talaren vore åtmin-
stone icke en ibland dem, som röras
at en familjs öde, men hvilkas hjerta
är kallt, då frågan är om hela foster-
landet, Huru vågade man påstå att
den afsalta kunga-ätten icke konspi-
rerade; — Brefvexlingar, hvilkas au-
tenticitet ingen vågade neka, bevisade
det likväl. ) Och man skulle icke
förbjuda dem att nalkas dessa kuster,
der man endast afvaktade deras an-
komst för att söka förbyta invånar-
nes fredliga yrken emot de blodiga
striderna af ett borgerligt krig; eller
tillåta dem att bibehålla egendomar,
på hvilka de kunde under namn af
affärsmän underhålla agenter för sina
sammansvärjniovgar; eller i detta ögon-
blick åt dem realisera kapitaler som
endast tjenade att besolda upproret?
Nej, man borde följa klokhetens
regel. Grannarna hade gifvit exem-
plet deraf efter Jacob II:s fall. I fara
för intrigerna från Saint-Germain,
Stuartarnes Holyrood, voro de strän-
gare än Fransmännen bhehöfde vara,
emedan de varit mindre enhälliga i
det beslut, som utdref nämnda konun-
gaätt.
Habeas corpus-akten upphäfdes; 80
af de förnämsta Herrarne, som voro
den fallna dynastien tillgifne, insattes
1 tornet i London; betydliga summor
tillhörande Jacob II confiskerades till
förmån för allmänna inrättningar.
Och hvem befallde, hvem sanktione-
rade detta beslut? Sjelfva den gamle
Kungens dotter och måg; ty de be-
grepo, att de nya band, som fästade
dem vid folket, voro af större vigt
än slägtrelationerne, och att de för-
svarade sin thbron då de försvarade
Englands frihet. Frankrike hade icke
behof af en sådan stränghet; men vid
åsynen af de Europeiska makteinas
rustningar, borde man åtminstone vara
vaksam och förekomva anslagen. för
att ej behöfva straffa. dem..
) Ett ibland dessa är Öfverste Cadoudals
bref, hvaraf först ott stycke af inled-
ningen stod att läsa i Fäderneslandet,
oeh sedan: helt oeh hållet infördt i Af-
tonbladet för den 28 Mars, men som
Stockholmsg-Posten förmodligen kommit
att göma och glömma i Farbror Mär-
tens Dattmössa , ända till i förgår, då
han: trodde sig ha. gömt det nog länge
för att kunna berätta att endast en li-
ten bit var införd i det af våra blad,
som. omtalat det... Det kan man kalla
alt följa med sin tid!