och icke minskade något af storheten
i 1930 års revolution. Frågan hade
i sjelfva verket oåterkalleligen blifvit
afgjord den dag, då kammaren fatta-
de beslutet om den äldre Bourbonska
grenens afsättande, och uppsatte på
thronen den Furste, som stridde vid
Jemappes, i stället för den som con-
spirerade i Coblentz.
Ett halft sekel hade redan sett sam-
ma familj tre gånger landsflyktig ur
Frankrike, och strömmar af blod ha-
de runnit för denna dynasti. Den
skakning som dess flere fall åstadkom-
mit på Europas öfriga throner, hade
visat folken och Konungarne hvad den
kostat dem. (Bravo!)
Om någon absolut omöjlighet fun-
nes bevisad, så vore det den af en
tredje restauration i Frankrike. Men
olyckligtvis vore det mindre säkert att
den fallna dynastien uppgåfve allt
hopp att återvinna hvad den kallade
sina rättigheter, och att det lilla an-
talet af deras anhängare afsade sig si-
na förhoppningar och upproriska pla-
ner.
Den Florentinske Historieskrifvaren
hade sagt en sorglig sanning; den att
en stat, som krossar despotismens ok
och återtager sin frihet, har alla de
besegrade till fiender, och likväl icke
alla de segrande till vänner,
De som hafva lefvat af den fallna
Styrelsens missbruk, säger han, använ-
de alla möjliga medel att återställa
Fursten i det regervingssätt, under hvil-
ket de möjligen kunpna hoppas att å-
tervinna sina rikedomar och sitt anse-
ende; och då en fri nations regering
endast med mycken urskiljning och
sparsamhet bör utdela tjenster och ä-
reställen, är det svårt att tillfredsstäl-
la alla de personer som tro sig värdi-
ga att ihågkommas. Detta behöfde
väl icke egentligen befaras i Frankri-
ke, der det sublimaste draget i hela
Julii-revolutionen. var folkets oegen-
nyttiga uppoffring som åstadkommit
den. Men en vis styrelse borde alltid
vara på sin vakt emot fienderna till
dess grundsatser; och i detta afseende
hade man. från den förra revolutionen
vinkar och hågkomster som icke Bbor-
de gå förlorade för den närvarande.
Behöfde Talaren väl erinra om den
långa. serenad af intriger, anslag och
försök af alla slag, som orsakat oro
och split inom. fäderneslandet, de främ-
mande bajonetter som man tiggde vid
alla hof, för att sönderslita: fosterjor-
den , och dessa hotelser om hämnd,
som retade passionerna och framkalla-
de de förfärliga repressalier, hvarige-
nom 1789 års revolution förlorade den
frnatA a L oc Aa