åtgärden revolutionär och röstade der-
före mot densamma.
Herrar Pelham , Lord Stuart , Sy-
kes, fVellestey ; Lord Howick , och
Russel talade åtskilligt af mindre vigt
för reformen och Herrar Hope, Ty-
rell, FVarrender och BR. Peel emot
densamma.
Herr J. Vood upptog ett uttryck i
Sir Robert Peels tal för några dagar
sedan, dev han yttrat det han, 1 hände. åse
af Husets upplösning ämnade med bil-
len isin hand skynda till sina commi-
tenter i Tamiworthb och säga dem att han
al yttersta magt satt sig emot. refor-
men som skulle beröfva dem cn del
ar dras röster. Herr Wood represen-
terade likaledes en stad som genom re-
formen skulle förlora en del röster; men
icke dess mindre skulle han såga till
sina committerter: Det är sannt,
cn del af ev valvätt har gått förlo-
rad; J hafven enhälligt valt mig, nå-
got hvaraf jag var och är djupt smick-
rad. Ihågkommen att edra två röster
i parlamentet kunde nedtystasafhvil-
ken hösvälboren Lord som heist med
utnämving för en rotten borough, och
att genom detta reformförslag har en
half million al edra bröder och lands-
män förvärfvat rösträtt. Den röstvätt
som blifvit eder fråntagen innehafves
nu af ett mångdubbelt antal medbor-
gare och edra rättigheter äro derige-
nom bättre förvarade.
Herr Johustone talade några ord för
förslagets
Herr North höll ett långt och om-
fattande tal emot reformen. Han frå-
gade i första rummet, hvar nödvän-
digheten al en så total omhvälfning
förefunnes. ingen vore mera beredd än
han att lyssna till bvarje ihärdig, oå-
terkallelig fordran af Englands folk;
men det vore icke värdt att söka öt-
vertyga honom, det hvarje vexling i
nationens lynne, hvarje utbrott af dess
oöfverlagda hälvighet, hvarje vågsvall
af allmänna opinionen borde betrak-
tas såsom dess djupa, säkra!, oemot-
ståndliga ström. - Man hade jemfört
denna fråga med Irländska emancipa-
tionens. Detta syntes talaren alldeles
origtigt och det billiga afseende på ett
till förtvillan bragt Tolks fordringar,
som gjorde sig gällande vid behaud-
lingen af den sistnämnda frågan, kun-
de ingalunda åberopas i anseende till
den förra. Innan Nuset beslöt att un-
derkasta sig vexlipgarna af en ny con-
stitution , borde det hafva fullkom-
ligt stadgat sitt omdöme, rötan-
de två högst vigtiga punkter. Först
ech främst borde de vara fullt för-
vissade att de rätt fattat den gamla
oenanctfitöutanren och davinäct harda due
a —————ALLL ALL — sw msr—sea— VR ev ———— VV —————— — ro —rLeVeea