åtgärden revolutionär och röstade derföre mot densamma. Herrar Pelham , Lord Stuart , Sykes, fVellestey ; Lord Howick , och Russel talade åtskilligt af mindre vigt för reformen och Herrar Hope, Tyrell, FVarrender och BR. Peel emot densamma. Herr J. Vood upptog ett uttryck i Sir Robert Peels tal för några dagar sedan, dev han yttrat det han, 1 hände. åse af Husets upplösning ämnade med billen isin hand skynda till sina commitenter i Tamiworthb och säga dem att han al yttersta magt satt sig emot. reformen som skulle beröfva dem cn del ar dras röster. Herr Wood representerade likaledes en stad som genom reformen skulle förlora en del röster; men icke dess mindre skulle han såga till sina committerter: Det är sannt, cn del af ev valvätt har gått förlorad; J hafven enhälligt valt mig, något hvaraf jag var och är djupt smickrad. Ihågkommen att edra två röster i parlamentet kunde nedtystasafhvilken hösvälboren Lord som heist med utnämving för en rotten borough, och att genom detta reformförslag har en half million al edra bröder och landsmän förvärfvat rösträtt. Den röstvätt som blifvit eder fråntagen innehafves nu af ett mångdubbelt antal medborgare och edra rättigheter äro derigenom bättre förvarade. Herr Johustone talade några ord för förslagets Herr North höll ett långt och omfattande tal emot reformen. Han frågade i första rummet, hvar nödvändigheten al en så total omhvälfning förefunnes. ingen vore mera beredd än han att lyssna till bvarje ihärdig, oåterkallelig fordran af Englands folk; men det vore icke värdt att söka ötvertyga honom, det hvarje vexling i nationens lynne, hvarje utbrott af dess oöfverlagda hälvighet, hvarje vågsvall af allmänna opinionen borde betraktas såsom dess djupa, säkra!, oemotståndliga ström. Man hade jemfört denna fråga med Irländska emancipationens. Detta syntes talaren alldeles origtigt och det billiga afseende på ett till förtvillan bragt Tolks fordringar, som gjorde sig gällande vid behaudlingen af den sistnämnda frågan, kunde ingalunda åberopas i anseende till den förra. Innan Nuset beslöt att underkasta sig vexlipgarna af en ny constitution , borde det hafva fullkomligt stadgat sitt omdöme, rötande två högst vigtiga punkter. Först ech främst borde de vara fullt förvissade att de rätt fattat den gamla oenanctfitöutanren och davinäct harda due a —————ALLL ALL — sw msr—sea— VR ev ———— VV —————— — ro —rLeVeea