element 1 Stalsorganismen kunna na-
gorstädes hålla sig uppe eller undgå
törstörelsen, när det försvinner ur ett
sa mhälls-skick, der det slagit så djupa
rötter, och förskansatsig bakom statsfor-
mer som ega den historiska helgden af
halftannat sekel; former hvilka ännu
för få år sedan njöto en popularitet
hos massan af nationen, som satte de-
ras djerfvaste och mest upplysta an-
gripare i förtviflan? Och likväl, så
mägtig är den nya tiden, att utgån-
gen af den påbörjade striden, i hvil-
ken Feodalismen, såsom vi förmoda,
kominer att utandas den sista lifsflägten,
knappt för någon synes oviss. Englands
Aristocrater, veta ganska väl att de käm-
pa för ingenting mindre än hela sin
egen och sina idceers existence. Att de
derföre anstränga sina yttersta krafter
är gifvet, De räkna bland sig talan-
ger, större än deras medbröder i hela
det öÖfriga Europa tillsammans kunna
uppvisa. Men äfven deras motstånda-
re sakna icke sådana, och de hafva dess-
utom på sin sida nationerna och (a
force des choses, såsom Napoleon yt-
trade sig. Detaillerne af en så mäårk-
värdig strid kunna ej vara likgilltiga
för någon som eger sinne för vår tids
stora politiska frågor, han må för öf-
vigt räkna sig tll hvad parti som
helst. Vi vilja derföre i sammandrag
meddela debatterna i Underhuset rö-
rande detta ämne, under deras succes-
siva framskridande, samt med rubrik:
Parlaments- Reformen.
den 1. Mars.
Med anledning af den vigtiga fråga
som 1 dag skulle komma under öfver-
läggning i Underhuset voro alla in-
gängar Lill detsamma tidigt belägrade
af en talrik tolkmassa; då inträde be-
viljades kl. 5 ce, m., fylldes salen och
gallerierna inom några ögoublick, och
en oreda uppstod, som först efter en
stund stillades; emedlerlid hördes från
ordförandestolen förnyade rop af ord-
nivg, ordning ! Sedan denna blifvit
återställd, uppträdde Lo:d John Russel,
och utvecklade i ett vidlyftigt anfö-
ande den proposition om reform ire-
presentationen, som, utgången från mi-
nisteren, Au underställdes Husets pröf-
ning, och hvarigenom allmänna opini-
onen skulle tillfredsställas , utan att
derföre landets institutioner äfventyra-
des. I främsta rummet föreslogs en
mängd köpingars (horoughg) uteslutan-
de från vahätten. Hvar och en sådan,
hvilken efter 1521 års folkräkning ej
hade 2c00 invånare, skulle förlora sin
walrätt, hvarigenom representations-
rätten komure att upphöra för 67 Bo-
roughs. Vidare föreslogs att 47 Bo-
roughs som icke, enligt samma räk-
Tisdagen
-utstakade villkor.
mediemmar all ininskas med 108. Vet-
ta, trodde Lorden, vore det yttersta
hvartill ministören sträckte sig 1 ute-
slutningsväg (bifall. Hvad valman-
skapet beträffade, borde egare eller hy-
resmän för hus som årl, skattade 10 P.,
egå valmansrätt, på vissa längre fram
Meningen vore der-
jemte ingalunda att beröfva nuvaran-
de valmän sin rätt, så vida de bodde
på stället. Hvad icke på stället resi-
derande valmän angick, hade erfaren-
heten visat att de förorsakade sökan-
de så mycken kostnad, föranledde så
mycken corruption och annat ondt af
hvarjehanda beskaffenhet, att de på
intet vilkor borde få behålla sin val-
rätt. (Högljudt. bifall.) De på stället
bosatta valmän borde, såsom nyss
nämndes, få behålla valrätten i sin
lifstid; inga nya deremot antagas, u-
tan med vilkor af ofvananförde 10
punds skatt. — Detta vore h våd rege-
ringeh föreslog i afseende på valrät-
ten för städer och Boroughs.
I afseende på utsträckning af val-
mansrälten för landsbygden, föreslog
Styrelsen att alla Copyholders (copy-
hold motsvarar ungefär skatte-frälse-
jord, och ianehafves såsom den mot
en viss, från urgammal häfd, fast-
ställd skatt till egendomsherrn, hvars
rättigheter dock, i afseende på sin
skattebonde äro vidsträcktare än i Sve-
rige) hvilkas Coprhold uppskattas till
10 punds inkomst om året, och som
derjemte äro valbare till jury, borde
erhålla valmansrätt 1 Grefskapen; li-
kaledes Legseholders (arrendatorer på
viss tidjmed 21 års arrenderätt, så vi-
da denna ej inom a år blifvit förny-
ad, och hvilkas Leasehold inbringade
30 pund om året. (Bifall), Ena minsk-
ning af 168 parlamentsledamöter, up-
komme, såsom talaren här ofvan visat,
genom inskränkningari Borougska val-
rätten; men det vore ej klokt eller en-
ligt med tidens anda att åter i annan
väg fylla detta antal;. reformens tid,
menade talaren, vore ej långt borta,
och då skulle af det nu alltför stora
antalet Parlamentsmedlemmar (bifall)
icke mera en viss del alltid finnas,
som för blotta pamnet eftersträfvade
ledamotskapet, vistades på resor och
sällan eller aldrig besökte huset. Det
återstående antalet skulle wed allvar
och nit följa ärenderna, derigenom blif-
va fullt tillräckligt för deras beband-
ling, och förminskningen sålunda till-
skynda landet verkliga fördelar (bifall
blandadt med nej, nej, från Tory-op-
positionen). En god del ledigheter bor-
de derföre lemnas obesatta. Vid åter-
besättningen af de öfrige, föreslogs, att
af de städer, som förut saknade repre-
sentation, 7 borde få sända a:ne med-
vore orepresenterad, borde
medlemmar till parlament
det åter föreslogs att 27 des
skapen skulle hvardera få
ligare 2:ne medlemmar.
Lord Russel öfvergick
valförrättningarne, talade
om de ofantlige kostnader
ruption och de otaliga,
bruk och olägenheter hva
nuvarande skick föranledd
gick i vidlyftiga detaljer :
geringens förslag till ett
valsätt. Bland annat före:
de Boroughs som voro s:
att deri ej funnos 300 pers
gande 10 punds skatten, :
dertill utsedda commissari
vid valen få läggas nästgrä
nar och capell-lag, i afs
electorernes antal (högljud
mycket skratt från opposil
dare skulle den egendom :
gade till rösträttighet i sta
samma gång medföra denna
skapen. Det vore likväl ick
rande fråga om attsträcka
skränkning i omvändt förhå
Freeholders som nu egde 1
vid val för städerne, Ingen:
att föreslå i afseende på
go sk. Freeholders egde
skapen.
Talaren hade nu gen
som rörde sjelfva Engla
FFales beträffade, borde
sträckning i rösträtt der,
land, blifva gällande, och
terade Boroughs borde sc
afseeude till valrätt med dc
dan voro det. Ett nytt
Boroughs skulle dessutom
med rätt att skicka en
parlamentet. — Detta blef:
medlem som tillkom från
Hvad som 1i Skottlands
tion med skäl öfverklagac
endast en vinga del af
hvarje Grefskap egde inc
gon egendom. Talaren ki
en nu förevist authentik
intyga att Grefskap funnos,
valmän, endast 105 besutt
orten; andra der detta ve
dast med två utaf nitton.
sade om väl sådant kunde
nationalrepresentation? D
räknade han åtskilliga för
bättringar. Edinburg oc
skulle berättigas att ski
parlaments-medlemmar, di
städer dernäst hvardera
Härigenom uppkomme et
tal af 50 ledamöter på SS
presentationen, nemligen
för de hittillsvarande 45.
I Irland vore. efter tal: