ett obemärkt cColoni-plantage Ull de lysande fester som utmärkte Napoleons kröning. Ett mera gagnande efterdöme väntade Bolivar i Företita Staterne, Han såg der en redan mägtig nation under fredens lugn fortsätta uppförandet af denna byggnad utaf oberäknelig storhet och trefnäåd, hvars grundval är ett: bördigt , omätligt område och institutioner icke mindre omfattande och rikhaltiga. Med hjerta och själ uppfyllda af dessa stora minnen, hade Bolivar återkommit till Carracas, i det ögonblick man der erfor Spanska konungafamiljens tillfångatagande och den låga afsägeise som deraf blef en följd. Kort derefter anlände en af Bolivars gamla vänner, Spanska Generalen Vicente Emparan, af Konung Joseph uphöjd till General-Capiten af Venezuela, och bekräftad i detta embete af Halföns Centraljunta. Emparan visade sig genast hågad att genomdrifva den nya dynastiens erkännande öfver hela landet. Bolivar, som noga gaf akt på honom, vägde icke ett ögonblick mellan skyldigheten och vänskapen; han yppade för sina landsmän den nye General-Capitenens intriguer; en allmän oro intog sinnena, och verkan deraf var så hastig att revolutionen den 19 April 1810 utbröt i staden Carracas. Det torde vara öfverflödigt att tillägga det Bolivar var en af dess ifrigaste befordrare. ILibertadorens fiender hafva ofta lagt bonom till last att hån ej understödt en tidigare insurrectionel rörelse, som utan framgång försöktes någon tid förut. Hans vänner och händelsernes sång hafva lagt i öppen dag att detta brådstörtade företag ej hade kunnat gagna annat än Englands politik. Tiden och sinnena voro då icke mogna för dylika hvälfningar. Venezuelas öfversta junta Far innan kort organiserad, och Bolivar erhöll af densamma Öfverste fullmagt och snart derefter det uppdrag att förkunna cabinettet i St. James den förändring som inom Columbien föregått. Resultatet af hans resa till London var en förklaring hvarigenom England förband sig att på intet sätt inblanda sig i Syd-Americas angelägenheter, så länge detta land ej tar Frankrikes parti. Efter sålunda lyckligt fulländade underhandlingar, hastade Bolivar tillbaka till Carracas, der han rvastlöst började arbeta på sitt fäderneslands fullkomhga emancipation. Denna procliamerades väl redan den 5 Juli 1811, men för att fullända och befästa den TO rd rn mf att Lala As