1
Hon för dem till det ställe, der hon:
dödat röfvarenz de finna hans lik.
Hans kamrater: hade öfvergifvit ho-
nom, för att blott tänka på sin e-.
gen flykt.
Man räknar de 2,000 piastrarna till
den unga qvinnan; men hennes mor,
till hvilken bon ämnat dem, var ic-
ke mer. Hon hade dött, kanske med
förbannelsen på sina läppar!
En af soldaterne, intagen a hennes
skönhet och frestad af det guld hon
förvärfvat, sade till henne: Du är
ung, skön, tapper, du vet att bämna
dig, blif min hustru; vi skola ega en
son, skön och frisk , som den du be-
gråter? och han skall trösta dig öfver
den förlorade!
Och hon trodde honom, och blef
hans bustru. Vid den sons födelse,
som hon så häftigt åtrådde, fattades
hon af en ryslig yra; hon ropade be-
ständigt, att man inför hennes ögon
mördade bennes barn, och alltsedan
irrar hon, vansinnig, kring fälten,
uppristar jorden med förtorkade, ut-
utmärglade fingrar, och söker der sin
förstföddes lik.