taden och skynaat ull Sed:oli Ior alt örkunna sina landsmän i Imola, Fahnza, Farli Cesena m. fl. orter utgånsen af revolutionen i Bologna. — Prorisoriska regeringen uppfordrade ännu amma dag alla invånare från 18:de ill 5o:de året att gripa till vapen. Jm morgonen fick man underrättelse um påfvevalet, men ingen tänkte på len nyvalde, ehuru han eljest alltid varit prisad såsom en aktningsvärd nan och önskvärd regent. En natt hale förändrat allt, hvitt , rödt och grönt rade utträngt det pålliga vapnet, som ,lott ännu qvarstod på mynten och ;ndast på dessa gällde något. Om aftonen var staden illuminetad, men alrika patrullex genomtågade staden och öfver allt hördes vapengny. Ingen Italiensk stad har ett så dystert utseende som Bologna; men det som i synnerhet ger den en bedröflig inblick, äro de tallösa Facchini (nödvändiga, emedan egendoms-herrarne hafva alla nederlagsställen för landtproducterne i staden) och hundradetals Preceetati (sådana som stå under policens uppsigt). Dessa sistnämnde var det som det anti-revolutionaira partiet, med hemliga polisen i spetsen, hade utsett att natten mellan den 5:te och Ö:te göra ett contraförsök, och dessa uslingar samtyckte dertill så mycket hellre som de dervid gladde sig utt få begå allahanda oordningar samt trodde sig kunna påräkna Carabinieris bestånd. Hela denna plan blef likval tid upptäckt och Tattarrini, en af hemliga polisens hufvudagenter, arressterades. Carabinier-Captenen Monari sköt sig för pannan, I den förstnämndes hus fann man hundrade pistoler, en mängd lansar och dolkar, 2 stora säckar krut, och en myckenhet patroner. Patrioterne fordrade hans död, och nästföljande söndag ropades i theaterhuset: döden åt Tartarini! död åt Fäderlandets förrädare! Sedan dess började man likväl vända sin håg åt andra vigtigare föremål och öfverlemnade honom åt domstolarne, som 1 laglig ordning redan instruerat hans proI allmänhet har Bolognesiska revolution en egen märkvärdighet derigenom att den ej kostat någon menniska lifvet; ingen har blifvit skymfad eller ötverfallen. Munkar och Prester vandra fritt omhkring och många bland dem gläda sig upprigtigt åt det skedda. Näst Calabreserne är säkert intet folk på hela halfön så utskriket som Romagneserne, till och med bland Italienarne sjelfva, och likväl försiggick revolutionen äfven der snart sagdt utan blodsutgjutelse — en lIexa för utlarm min AGN I vakt; ffs AnsAs OR