missvext. — iJagot hvar farer Iran denna tid erinra huru Styrelsen redan i Maj och Juni månad, då priserne började stiga och missvext befarades, fick emottaga uppmaningar från flere håll att upphäfva förbudet mot spannemålsinförseln , äfvensom huru fruktlös denna uppmaning förblef, ända tll hösten: det var först i November månad som några verksamma åtgärder vidtogos. Men då var redan vintern för dörren, speculatiorerna till större delen omöjliga för köpmännen, och ändamålet, att förekomma prisernes oskäliga stegring, förfeladt. Det sistnämnda utgör dock, märkom det väl, enda möjliga vilkoret att förekomma nöd hos den arbetande klassen, sig bvilken alltid och merendels i alla stater befinner sig, fastän till mer eller mindre grad, i det förhållande, att förtjena ungefär jemnt upp sitt lifs uppeKalle, och man kan icke för ofta upprepa, att denna del, som utgör massan celler pluraliteten bland nationens pumerär, ovilkorligen måste lida, så snart den hufvudartikel hvaraf bon lelyver, eller brödfödan, fördyras. Hade deremot Styrelsen då mindre envisats och tidigare vidtagit åtgärder hvartill den sedermera af la force des ehoses såg sig tvungen, så hade måbända hela, och sannolikt åtminstone större delen af det påföljande undattningsbehofvet icke existerat,r och det t föga kristliga missnöjet? uteblifvit. Samma förhållande, som äfven j år ägt rum, måste vara underkastadt samma följder. Insändaren yttrar längre fram, att om Svenska jordbruket kunde äga bestånd under fri täflan, med Östersjöländernas, det utan tvifvel vore Inycket enkelt att å utländsk sp: anneinål lägga en låg tull, som kunde bli gällande i både goda och onda år. Just häri tro vi att Ins. träffat den rätta lösningen till gåtan: och vi befara icke lika med honom, att mängden af jordbrukare dermed skulle blifva obelåten. gm t. ex. tullen fixerades till t Bidr B:co ifrån de Finska hammina, autrån kostnaderne med frakt och assurance uppgå till fullt en lika summa för tunnan, så kostade hvarje tunna utländsk säd införskrifvaren redan 3 Rdr Banko mer om skeppsbord i en inrikes hamn, än i de utländska östersjöhamnarna. — Häruri är icke juberäknad ränta på capitalet, bandelsvinst, risico af förskämning m. m. Om na priset på den inhemska rågen antages till 6 Rdr B:co hvilket är lägve än den i sednare tider någon gang gällt i medeltal, så A a, KR KA a nadr. Halcdes InNaste, all sluta al denna erfarenhet, med antagande af det lägsta priset i Finland, rågtunnan hos oss redan gälla 9 R:dr Banco, innan import kan verkställas utan förlust. Invänder man att priset i andra t, ex, Lifflländska hamnarna, någon gång varit lägre, och att dervifrån kan föras öfver Finland, så svaras, att transporten först till Finland lärer i kostnad ungefär emotsvara denna möjliga skillnad Den inhemska jordbrukaren äger således i all fall chancen af minst 50 procent till sin fördel; en vinst med hvilken hvar och en synes skäligen böra åtnöjas, när man emot hans fordran på uppmuntran, å andra. sidan uppställer bruksidkarens , bergsmannens, fabrikantens, handverkarens och i allmänhet stadsmannanäringarnes anspråk att icke prejas på sin första lifsförnödenhet, och den stora mängdens af arbetande allmoge att icke utarmas till svält eller skuldsättning. Hvad Ins. yttrar om den närvarande overkställbarheten efimport, äfven med tullfrihet, kan väl äga grund för ögonblicket; men bevisar icke att sådant hade varit händelsen om ett dylikt tillfälle ägt rum för spekulanter redan i somras, hvarpå 1826 års erfarenhet synes lemna bekräftelse. Hvad han yttrar om den föga vinst exporten lemnar, kan afven möjligen äga någon grund, i de uppgifna priserne från Engelska hamnar. Men det är i allt fall ett factum, att stora partier i de Skånska hamnarna ligga slutade för utländsk räkning. AÅntingen dessa slut skett vid så låga priser, att verklig uträkning vid exporten kan äga rum, eller dena händelse slutligen intraffar, att ägarne till spannemålen måhända finna sig med mera förmån kunna sälja den här å stället, så är det i allt fall säkert, att genom ett underlåtet förbud emot utförsel, hvilket förbud visserligen 1 sig sjelf är onalurligt, och icke hade behöfts, om införsel emot lindrig tull i tid varit medgifven, ett tillstånd af ögonblicklig nöd uppkommit, hvilket faller systemet till last i samma mån som det är en följd af Styrelsens motvilja emot den ofvanomtalta enkla utvägen. Vi vilja icke yttra mveket öfver slutet af Insändarens uppsats der han som menniska och medborgare framställer den önskan, att den obesulna befolkningen, som hemtar sitt uppehälle af potates (2) och tillfälligt arbete, icke framgent tillvexer i samma förhållande som hittills. Instämmande till någon del i samma tanka, tro vi likväl att man FE I Ka DJ närmare erfara den består af ind gen, samfundsplig gifva rättigheter, kränkbara som (4 samhället, och at! ke ensamt sträck likhet inför lagen emot yttre våld åli het, utan äfven t utvägar samhället vets uppehälle, 1 åt den ena på de PR ANN(C DIV skare 1 Donhusland omfattar en stor arbetsklass, hvilk En löntagare, som a nu i nigra år varit gifter för sina barns 12 skar finna någon hed person, som ville och med ett lån till sina a lering, emedan han r sådane som söka bega och för en längre bet skott en högst olaglig att vv en gång kunna begäran att få låna, IF Banco, mot återbetalr sålunda: att för hela i teckning i desa ograv för långifvaren att hvarje qvartal, som g talet. Och skulle afb jan tre månader hiref Om denna begärta h ver den sökande hän skad god belägenhet, I na bitörtjenster och d gingen vara bärgad m Öre kostsamma hushi vissheteu att efter tre skuldfri. Den perso sådan reel hjelp, vill utan betalning, lemn väg, med hvad som k medau han är van vid samt att efterse och uppgöra räkenskaper jemnt i Stockholm och ligt om sin tid. Fäster någon, på de samhet, och af hjelps. kan densamma vara v na ett motsvararande handlingssätt; ty ehw rangeta sig, önskar d: omständigheter i godt lånet tänker han anv: en konstgreu, som har allt nöjaktiga upplysi lemnas den, som härj förseglad biljett till inlemnas i Boklådan, ta Blad utgifves. WEXI noterad i dag, kl. 2 London 12. Ri in Hamburg 138 sk. Amsterdam 1301 8 Jränvinet i d: ve De Rår 7 sko; på stället Paris sk. 60 de ) A de orter, vid lemnadt för zu: ofvanrämnde tin