missvext. — iJagot hvar farer Iran
denna tid erinra huru Styrelsen
redan i Maj och Juni månad, då pri-
serne började stiga och missvext befa-
rades, fick emottaga uppmaningar från
flere håll att upphäfva förbudet mot
spannemålsinförseln , äfvensom huru
fruktlös denna uppmaning förblef, ända
tll hösten: det var först i November
månad som några verksamma åtgär-
der vidtogos. Men då var redan vin-
tern för dörren, speculatiorerna till
större delen omöjliga för köpmännen,
och ändamålet, att förekomma priser-
nes oskäliga stegring, förfeladt. Det
sistnämnda utgör dock, märkom det
väl, enda möjliga vilkoret att före-
komma nöd hos den arbetande klassen,
sig
bvilken alltid och merendels i alla
stater befinner sig, fastän till mer eller
mindre grad, i det förhållande, att för-
tjena ungefär jemnt upp sitt lifs uppe-
Kalle, och man kan icke för ofta upp-
repa, att denna del, som utgör mas-
san celler pluraliteten bland nationens
pumerär, ovilkorligen måste lida, så
snart den hufvudartikel hvaraf bon
lelyver, eller brödfödan, fördyras. Hade
deremot Styrelsen då mindre envisats
och tidigare vidtagit åtgärder hvar-
till den sedermera af la force des
ehoses såg sig tvungen, så hade må-
bända hela, och sannolikt åtminstone
större delen af det påföljande und-
attningsbehofvet icke existerat,r och
det t föga kristliga missnöjet? uteblif-
vit. Samma förhållande, som äfven
j år ägt rum, måste vara underkastadt
samma följder.
Insändaren yttrar längre fram, att
om Svenska jordbruket kunde äga be-
stånd under fri täflan, med Östersjö-
ländernas, det utan tvifvel vore Inyc-
ket enkelt att å utländsk sp: anneinål
lägga en låg tull, som kunde bli gäl-
lande i både goda och onda år. Just
häri tro vi att Ins. träffat den rätta
lösningen till gåtan: och vi befara icke
lika med honom, att mängden af jord-
brukare dermed skulle blifva obelå-
ten. gm t. ex. tullen fixerades till
t Bidr B:co ifrån de Finska ham-
mina, autrån kostnaderne med
frakt och assurance uppgå till fullt
en lika summa för tunnan, så kosta-
de hvarje tunna utländsk säd inför-
skrifvaren redan 3 Rdr Banko mer om
skeppsbord i en inrikes hamn, än i
de utländska östersjöhamnarna. — Här-
uri är icke juberäknad ränta på capi-
talet, bandelsvinst, risico af förskäm-
ning m. m. Om na priset på den in-
hemska rågen antages till 6 Rdr B:co
hvilket är lägve än den i sednare ti-
der någon gang gällt i medeltal, så
A a,
KR KA a
nadr. Halcdes InNaste, all sluta al den-
na erfarenhet, med antagande af det
lägsta priset i Finland, rågtunnan hos
oss redan gälla 9 R:dr Banco, innan
import kan verkställas utan förlust.
Invänder man att priset i andra t, ex,
Lifflländska hamnarna, någon gång varit
lägre, och att dervifrån kan föras öfver
Finland, så svaras, att transporten
först till Finland lärer i kostnad un-
gefär emotsvara denna möjliga skillnad
Den inhemska jordbrukaren äger så-
ledes i all fall chancen af minst 50
procent till sin fördel; en vinst med
hvilken hvar och en synes skäligen
böra åtnöjas, när man emot hans for-
dran på uppmuntran, å andra. sidan
uppställer bruksidkarens , bergsman-
nens, fabrikantens, handverkarens och
i allmänhet stadsmannanäringarnes an-
språk att icke prejas på sin första lifs-
förnödenhet, och den stora mängdens
af arbetande allmoge att icke utar-
mas till svält eller skuldsättning.
Hvad Ins. yttrar om den närvaran-
de overkställbarheten efimport, äfven
med tullfrihet, kan väl äga grund
för ögonblicket; men bevisar icke
att sådant hade varit händelsen om
ett dylikt tillfälle ägt rum för speku-
lanter redan i somras, hvarpå 1826
års erfarenhet synes lemna bekräftel-
se. Hvad han yttrar om den föga vinst
exporten lemnar, kan afven möjligen
äga någon grund, i de uppgifna pri-
serne från Engelska hamnar. Men
det är i allt fall ett factum, att sto-
ra partier i de Skånska hamnarna lig-
ga slutade för utländsk räkning. AÅn-
tingen dessa slut skett vid så låga
priser, att verklig uträkning vid ex-
porten kan äga rum, eller dena hän-
delse slutligen intraffar, att ägarne
till spannemålen måhända finna sig
med mera förmån kunna sälja den
här å stället, så är det i allt fall sä-
kert, att genom ett underlåtet förbud
emot utförsel, hvilket förbud visser-
ligen 1 sig sjelf är onalurligt, och icke
hade behöfts, om införsel emot lin-
drig tull i tid varit medgifven, ett
tillstånd af ögonblicklig nöd uppkom-
mit, hvilket faller systemet till last i
samma mån som det är en följd af
Styrelsens motvilja emot den ofvan-
omtalta enkla utvägen. Vi vilja ic-
ke yttra mveket öfver slutet af Insän-
darens uppsats der han som menni-
ska och medborgare framställer den
önskan, att den obesulna befolkningen,
som hemtar sitt uppehälle af potates
(2) och tillfälligt arbete, icke fram-
gent tillvexer i samma förhållande som
hittills. Instämmande till någon del
i samma tanka, tro vi likväl att man
FE I Ka
DJ
närmare erfara
den består af ind
gen, samfundsplig
gifva rättigheter,
kränkbara som (4
samhället, och at!
ke ensamt sträck
likhet inför lagen
emot yttre våld åli
het, utan äfven t
utvägar samhället
vets uppehälle, 1
åt den ena på de
PR
ANN(C
DIV
skare 1 Donhusland
omfattar en stor
arbetsklass, hvilk
En löntagare, som a
nu i nigra år varit
gifter för sina barns 12
skar finna någon hed
person, som ville och
med ett lån till sina a
lering, emedan han r
sådane som söka bega
och för en längre bet
skott en högst olaglig
att vv en gång kunna
begäran att få låna, IF
Banco, mot återbetalr
sålunda: att för hela i
teckning i desa ograv
för långifvaren att
hvarje qvartal, som g
talet. Och skulle afb
jan tre månader hiref
Om denna begärta h
ver den sökande hän
skad god belägenhet,
I na bitörtjenster och d
gingen vara bärgad m
Öre kostsamma hushi
vissheteu att efter tre
skuldfri. Den perso
sådan reel hjelp, vill
utan betalning, lemn
väg, med hvad som k
medau han är van vid
samt att efterse och
uppgöra räkenskaper
jemnt i Stockholm och
ligt om sin tid.
Fäster någon, på de
samhet, och af hjelps.
kan densamma vara v
na ett motsvararande
handlingssätt; ty ehw
rangeta sig, önskar d:
omständigheter i godt
lånet tänker han anv:
en konstgreu, som har
allt nöjaktiga upplysi
lemnas den, som härj
förseglad biljett till
inlemnas i Boklådan,
ta Blad utgifves.
WEXI
noterad i dag, kl. 2
London 12. Ri in
Hamburg 138 sk.
Amsterdam 1301 8
Jränvinet i d: ve De
Rår 7 sko; på stället
Paris sk. 60 de
) A de orter, vid
lemnadt för zu:
ofvanrämnde tin