a IPA KPTIRKCS JHemeding I rosKA dl-
färerna, hade bekväftats genom skrif-
velse från Hertigen af Mortemart, —
1 anledning af rörelserna, ilItalien vo-
ro 100,000 man Österrikare och Un-
grare på vägen till Italien, och Ge-
neral Nugent befann sig med 530,000
man iKay bach. Äfven i Sardinien skulle
vara fullt uppror, och konungen på
flykten. I Portugal hade ell nytt
försök emot Usurpatorn misslyckats.
och 1350 personer till följd deraf blil-
vit arresterade. I Engelska öfverhu-
sot hade vidlyftiga discussioner egt
rim i anledning af en utaf Lord Broug-
ham framlagd bill rörande förenkling
och förändring af processen vid den
så kallade Court of Chancery.
AA
MAN FAR SE HVEM SOM ÄR
DEN STARKASTE.
De olika opinionerne inom Frankri-
kammare hafva på de senaste
splittrats i så många serskilda
sk iltningar, att det för hvar och cen
som ej är Fransman eller på stället
kan följa debatterne, blifvit ytterst
t all göra sig reda för grunden
till de skenbara motsägelser hvilka i
sypnerhet under den sista stormiga dis-
kos Va
Hc
de rue
a
Svår
cusionen om uptraädena på Hertigens al
Berry dödsdag i öfverflöd yppats. Förr
var man van att betrakta Kamaren
isom delad i Urcune stora fractioner:
gra sidan representerade det såkal-
Ultrapartiet med sin obrottsliga
ivenhet för allt gammalt, sitt
aristocratiska högmod, sin djupa vörd-
nad för majestälet och presterne, sin
körlek för poudre å la mareehkale, ha-
bit habille och silkesstrumpors; s tt hat
tll roturierer, stöllar och constitntio-
ner: cestern, Ministrarnes egentlig
anhängare, som väl begrepo tl nalioc
nen tagit ett och annat steg framat
sedan I Ludvig den r4:des tid, väl in-
såg nödvändigheten och fördelen af
en och annan nyare institution
högt om ehartan och de constitntio-
nella begreppen, under det de i hem-
liehet kastade trånande blickar på
ministerportfi sljer, prefectplatser m. m
och älskade mycket det nya Frank-
men makten ändå mer, hvarföre
rike,
de och 1 allmänhet, så ofta det var
, talade
möjligt, utan att lemna lastarenom
allt för mycket rum, hellre sökte
sanmm: anjemka sig med högra, än med
Vvenstra sidan som egcutligen, och
med skäl, ansågs representera det ny-
födda, le fvande, I ungdomsfriska Fi ank-
rike med sit hat till godtycke och
envälde, sim ständigt tramat ilande
kraft, sin likgiftighet eller ovilja för
alla Konun. sars och maktens nådebe-
ERE Da REA a savfioeor cr dart rä
nit oCh Dal,
flytande mer på debatterne.
som ännu för få månader sedan bibe-
Ministrarne
anfalla hvarandra inför Kamaren
sanjas likväl om styrelsen.
majoriteten utgöres al centern; Mini-
steren behandlar endast stundom denna
heller af den samma.
lagförslag ge
SAO SduUdlly, IUTCEL
Centern
l-
höll sin. caracter af Ministörens- med-
hållare, är i uppenbar strid med den-
na ministere och på samma gång med
venstra sidan, som derföre icke är
ministören en hårsmån mera bevågen,
åter än understödja, än
, men
Den gifna
majoritet ganska kärft och skonas icke
Och hikväl blir
Kammaren ej upplöst och Ministrarnes
nomdrifves inom dess mu-
ver. Det är visserligen alldeles omöj-
ligt för den som är Here hundrade
mil allägsen från skådeplatsen för
dessa besynnerliga uppträden, att full-
ständigt reda alla dessa egenheter; man
får åtnöja sig med det splittrade, van-
ligen högst ensidiga ljus som kan hem-
tas från de Parisiska tdpingsartiklar-
ne, hvaraf vi här meddela en ur Ice
National, som bar alseende på de
märkvärdiga ord Consedlpresidenten Hr
Lafitte yttrade till Kammarens majo-
ritet, under den stormiga sessionen d.
17:de Februari? Regeringen är star-
kare än Kammaren; man skall få er-
fara det
Vi vilja gerna tro att de ord som
af Hr Lafitte blifvit uttalade med en
ton af bestämdhet som cj är så allde-
les vanlig hos honom, ej undtallit ho-
nom i ett ögonblick af hetta, utan
att de äro uttrycket af hans fasta be-
slut att inlåta sig i en afgörande strid
med Kammarens Center. -
Likväl synes oss lr Lafitte snarare
hafva uttryckt en personlig föresatts
än Minislerens tanka. Det förefaller
oss alldeles otroligt att Ministören skulle
hädanefter återfinna den enhet som
alltsedan dess första sammansättning
felats densamma.
Det kabinett hvars President Hr
Lafitte är, har, alltsedan dess organisc-
ring , Cj eit ögonbi ick apphört att vara
underkastadt en dubbel ledning. Ir
Lafitte har arbetat i Financerne;
Marskalke en, ITer tigen af Dalmatien
har organiserat armden. Dessa tvän-
ne slag af verksamhet stodo ej i nå-
got direct sammanhang med Center-
politiken. Denna Center-politik som
likväl kan anses innefatta Ministerens
egentliga system, uppkom genom för-
eningen mellan Hrr dArgout (Marine-
Minister), Montalivet (Inrikes Minister)
och Mcrilhou (StorSigillbevarare och
Justitie-Minister); vi våga icke tillägga
Herr Barthe (U indervisnings- Minister)
amanardan has. 8 rv äran VA 20. KO
nan gar
väg.
Det är sålunda Herr I
som vid: förefallande t
kämpa mot Centern, mo
han representerar ett s
han synbarligen ej blifv
af någon annan än Mars
Det är en fractlion af n
strider mot en fraction :
Ministerens andra fract
grundval till en Decazes
alldeles icke oense med
ritelen.
Sådan är ställningen,
ne det vi ej begripa. nå
reda sig derur, annat än
tion inom cabinettet, so
gar blefve verkställd. 3
ren icke kan upplösas,
stone den ministere so
framträder inför densam
stämdt ense om en elle
i annat fall komma deb:
arta till ett slags salons
folk som hyvyarken kunn:
afsäötla hvarandra.
Med ett ord, antingen
nister från venstra sidan
resa majoriteten inom
eller ock en Decaze-M
sig på denna majoritet.
hvem som är den sta
Enligt dessa uppgifter
räckligen bestyrkas af f:
sålunda Frankrike i det
det märk värdiga skådespe
pa Satt
selj- president och pre
som qvarstår på sin L
redan ovanligt nog, eg
inom representationen
ens ega den inom den :
sjelf. bildat, af en major
nisteren, som äfven skal
joriteten inom Kammar
af denna majoritet får
pa förebråelser (ty Cent
styrelsen i anledning af
kyrkan St. Germain På
de ez gentligen inrikes m
talivet) för det den ej
ster och Republikaner,
bejdar framrusandet;
ger denna minister- ma
den trösten att få kasta
på Kammarens minorite
na är på densamma änr
bittrad, trotsar både m
ministrarne, åberopar EI
Julii-dagarne, hotar med
det och vill ej veta af a
rusande. Men detta
nog; denna minister-n
har hela Kammaren, oc
publikanska partiet påst
KY OT TT 1 - at 7