Article Image
a IPA KPTIRKCS JHemeding I rosKA dlfärerna, hade bekväftats genom skrifvelse från Hertigen af Mortemart, — 1 anledning af rörelserna, ilItalien voro 100,000 man Österrikare och Ungrare på vägen till Italien, och General Nugent befann sig med 530,000 man iKay bach. Äfven i Sardinien skulle vara fullt uppror, och konungen på flykten. I Portugal hade ell nytt försök emot Usurpatorn misslyckats. och 1350 personer till följd deraf blilvit arresterade. I Engelska öfverhusot hade vidlyftiga discussioner egt rim i anledning af en utaf Lord Brougham framlagd bill rörande förenkling och förändring af processen vid den så kallade Court of Chancery. AA MAN FAR SE HVEM SOM ÄR DEN STARKASTE. De olika opinionerne inom Frankrikammare hafva på de senaste splittrats i så många serskilda sk iltningar, att det för hvar och cen som ej är Fransman eller på stället kan följa debatterne, blifvit ytterst t all göra sig reda för grunden till de skenbara motsägelser hvilka i sypnerhet under den sista stormiga diskos Va Hc de rue a Svår cusionen om uptraädena på Hertigens al Berry dödsdag i öfverflöd yppats. Förr var man van att betrakta Kamaren isom delad i Urcune stora fractioner: gra sidan representerade det såkalUltrapartiet med sin obrottsliga ivenhet för allt gammalt, sitt aristocratiska högmod, sin djupa vördnad för majestälet och presterne, sin körlek för poudre å la mareehkale, habit habille och silkesstrumpors; s tt hat tll roturierer, stöllar och constitntioner: cestern, Ministrarnes egentlig anhängare, som väl begrepo tl nalioc nen tagit ett och annat steg framat sedan I Ludvig den r4:des tid, väl insåg nödvändigheten och fördelen af en och annan nyare institution högt om ehartan och de constitntionella begreppen, under det de i hemliehet kastade trånande blickar på ministerportfi sljer, prefectplatser m. m och älskade mycket det nya Frankmen makten ändå mer, hvarföre rike, de och 1 allmänhet, så ofta det var , talade möjligt, utan att lemna lastarenom allt för mycket rum, hellre sökte sanmm: anjemka sig med högra, än med Vvenstra sidan som egcutligen, och med skäl, ansågs representera det nyfödda, le fvande, I ungdomsfriska Fi ankrike med sit hat till godtycke och envälde, sim ständigt tramat ilande kraft, sin likgiftighet eller ovilja för alla Konun. sars och maktens nådebeERE Da REA a savfioeor cr dart rä nit oCh Dal, flytande mer på debatterne. som ännu för få månader sedan bibeMinistrarne anfalla hvarandra inför Kamaren sanjas likväl om styrelsen. majoriteten utgöres al centern; Ministeren behandlar endast stundom denna heller af den samma. lagförslag ge SAO SduUdlly, IUTCEL Centern lhöll sin. caracter af Ministörensmedhållare, är i uppenbar strid med denna ministere och på samma gång med venstra sidan, som derföre icke är ministören en hårsmån mera bevågen, åter än understödja, än , men Den gifna majoritet ganska kärft och skonas icke Och hikväl blir Kammaren ej upplöst och Ministrarnes nomdrifves inom dess muver. Det är visserligen alldeles omöjligt för den som är Here hundrade mil allägsen från skådeplatsen för dessa besynnerliga uppträden, att fullständigt reda alla dessa egenheter; man får åtnöja sig med det splittrade, vanligen högst ensidiga ljus som kan hemtas från de Parisiska tdpingsartiklarne, hvaraf vi här meddela en ur Ice National, som bar alseende på de märkvärdiga ord Consedlpresidenten Hr Lafitte yttrade till Kammarens majoritet, under den stormiga sessionen d. 17:de Februari? Regeringen är starkare än Kammaren; man skall få erfara det Vi vilja gerna tro att de ord som af Hr Lafitte blifvit uttalade med en ton af bestämdhet som cj är så alldeles vanlig hos honom, ej undtallit honom i ett ögonblick af hetta, utan att de äro uttrycket af hans fasta beslut att inlåta sig i en afgörande strid med Kammarens Center. Likväl synes oss lr Lafitte snarare hafva uttryckt en personlig föresatts än Minislerens tanka. Det förefaller oss alldeles otroligt att Ministören skulle hädanefter återfinna den enhet som alltsedan dess första sammansättning felats densamma. Det kabinett hvars President Hr Lafitte är, har, alltsedan dess organiscring , Cj eit ögonbi ick apphört att vara underkastadt en dubbel ledning. Ir Lafitte har arbetat i Financerne; Marskalke en, ITer tigen af Dalmatien har organiserat armden. Dessa tvänne slag af verksamhet stodo ej i något direct sammanhang med Centerpolitiken. Denna Center-politik som likväl kan anses innefatta Ministerens egentliga system, uppkom genom föreningen mellan Hrr dArgout (MarineMinister), Montalivet (Inrikes Minister) och Mcrilhou (StorSigillbevarare och Justitie-Minister); vi våga icke tillägga Herr Barthe (U indervisningsMinister) amanardan has. 8 rv äran VA 20. KO nan gar väg. Det är sålunda Herr I som vid: förefallande t kämpa mot Centern, mo han representerar ett s han synbarligen ej blifv af någon annan än Mars Det är en fractlion af n strider mot en fraction : Ministerens andra fract grundval till en Decazes alldeles icke oense med ritelen. Sådan är ställningen, ne det vi ej begripa. nå reda sig derur, annat än tion inom cabinettet, so gar blefve verkställd. 3 ren icke kan upplösas, stone den ministere so framträder inför densam stämdt ense om en elle i annat fall komma deb: arta till ett slags salons folk som hyvyarken kunn: afsäötla hvarandra. Med ett ord, antingen nister från venstra sidan resa majoriteten inom eller ock en Decaze-M sig på denna majoritet. hvem som är den sta Enligt dessa uppgifter räckligen bestyrkas af f: sålunda Frankrike i det det märk värdiga skådespe pa Satt seljpresident och pre som qvarstår på sin L redan ovanligt nog, eg inom representationen ens ega den inom den : sjelf. bildat, af en major nisteren, som äfven skal joriteten inom Kammar af denna majoritet får pa förebråelser (ty Cent styrelsen i anledning af kyrkan St. Germain På de ez gentligen inrikes m talivet) för det den ej ster och Republikaner, bejdar framrusandet; ger denna ministerma den trösten att få kasta på Kammarens minorite na är på densamma änr bittrad, trotsar både m ministrarne, åberopar EI Julii-dagarne, hotar med det och vill ej veta af a rusande. Men detta nog; denna minister-n har hela Kammaren, oc publikanska partiet påst KY OT TT 1 at 7

8 mars 1831, sida 2

Thumbnail