EeltleCctlcr, Dora, da UC Ullldldas 101 saådadana tjenstefel, hvilka med uppbörden eller kontrollen ega gemenskap, för sina tjensteförbrytelser ansvara inför Kongl. KammarRätten; hvarigenom de hittills i detta hänseende privilegierade serskildte Domstolar komma att försvinna,? hvaraf ville synas, som borde icke undantag äga rum då någon eller några CollegiiLedamöter tilltalas för åsidosatt controll vid förvaltningen af allmänna medel, hvilken tydning vinner styrka deraf, att det oftast skulle blifva svårt om icke omöjligt att bestämma den underordnade controllantens förseelsegrad och ansvars påföljd, då denbefallande controllantens Embetsåtgärd icke i sammanhang dermed får granskas och pröfvas; men enär å andra sidan Kgl. KammarRBätten haft mera bestämda stadganden att efterlefva, nemligen 2 fn r;sta mom. af dess Instruction, som, då anmärkning göres emot något Kongl. Maj:ts och Rikets Collegium, inskränker Kongl. KammarRättens åtgärd till förklaringars infordranda och handlingarnes öfverlemnande till Kongl. Maj:t, samt Kongl. Brefvet den 20 Oct, 1824, som icke medger förklaringars infordrande, utan föreskrvifver, att anmärkningar emot något Collegium, som angå redogörelsen och ziffran, böra öfverlemnas directe till Kgl. Maj:ts Justitiz-Cantzlers-Embete, och Kongl, Maj:ts Nådisa Förordning d. t1 Dec. 1830, angående behandlingen af Extra-Ordivarie Afskrifningsfrågor och anmärkningsmål, uti 2:dra, 6:te och i1i:te Sy:ne antyder bibehållandet af den grundsats, som högstberörde Kongl. Bref af den 20 Oct. 1824 innehåller, så ansåg fr KammarRättsRådet sig för sin del icke för närvarande kunna bifalla den af AdvocatFiscals-Embetet å Kongl. KrigsCollegii Presidents och Ledamöters egendom yrkade sequester. Likväl, och då det möjligen kunde vara äfventyrligt för Kyl. Maj:ts och Kronans säkerhet, att all ansvarstalan och yrkad säkerhets-åtgärd i afseende på Krigs-Presidenten och ArtilleriDepartementets Civila Ledamöter afstadnade. eller uppskjötos intill dess Balancemålet emot Upphbördsmannen hinner slutligen afgöras, trodde Hr KammarRättsRådet, att förhållandet härmed borde till Kongl. Maj:t i underdånighet inberättas, i den händelse Kgl. Maj:t skulle finna skäligt, att för ifrågavarande fall föreskrifva något särskildt behandlingssätt, i anseende till den af AdvocatFiscalen väckte talan emot ofvanbemälde President och Kongl. KrigsCollegii Ledamöter. Herr Kammar-RBätts-Rådet Ekholm MMMM ———— kr LL. BOBRw — — — —. — Ä i OH Ö n— —— —— — Re Å ——