MISpOSILIONn al nagot IUKeLS Lollegsilum, i det att de förre enligt 3 4S. öfverlemnas till Kongl. KammarRätten för den vidare handläggning denna Domstol tillkommer, då deremot de sednare, jemlikt 6 . efter af vederbörande Revisions-Contor eller Advocatfiscalen derom gjordt tlllkännagifvande, endast böra anmälas hos Justitie Cantslers-Embetet, för pröfning 3 huru med ett sådant åtal förhållas bör. Med afseende å de nu citerade Förfaltningars serskildta föreskrifter och synnerligen den olikhet i behandling, som företer sig uti 3 och 6 4S af nyss åberopade Kongl. Förordning den 11 December 830, anser jag således för min del, innan något beslut i fråga om den af Advokatfiskals-Embetet yrkade qvarstad å vissa Kongl. KrigsCollegii Ledamöters lösa och f fasta egendom af mig fattas kan, att Kongl. Kammar-Rätten bör uti en genast afgående underdånig skrifvelse, med anmälan om Advokatfiskals Embetets omförmäldta påstående, anhålla om Kongl. Maj:ts Nådiga Förklaring, huruvida Fiskaliske åtal emot Ledamöter 1 de Kongl. Collegierne och andra administrerande verk af lika värdighet, i och för underlåtenhet i dem åliggande controllertngs skyldighet, höra under Kongl. KammarRättens domsrätt, på sätt 5 4 i 1828 års Kongl. kungörelse synes utmärka, eller om, vid sådane 4 åtal, enahanda behandling. bör -ega rum, som: 6 f i 19830 års Kongl. Förordning föreskrifver i fråga om anmärkt felaktig disposition utaf ett Rikets Collegium; varandes det i min tanka så mycket mer af nöden, att uti denna del ega en bestämd vissbet, för handläggningen af ett så vigtigt mål, som det här ifrågavarande, som, vid skeende utredning af den åtalade balancens tillkomst och huruvida vederbörande med mer eller mindre noggrannhet uppfyllt sina efter instruction och arbetsordning åliggande tjenstepligter, efter all anledning sådane frågor kunna uppstå, som, utan tillåtelse att behandla kontrollörsfrågan i sin helhet ach såsom parter höra såväl öfversom underordnade kontrollanter, antingen måste lemnas ovidrörda, eller ock komma att verka hinder för målets fullständiga pröfning och afgörande. Herr KaminarRättsRådet Kiellman yttrade sig vara i så måtto af enahanda tanka med Assessoren Florell, att å ena-sidan härvid förekommit, att Kongl. kungörelsen af den 10 April I 1325, ahgående gränsorna emellan KammarCollegii, Stats-Contorets och Kammar-Rättens befattningar