nödvändighet härtill, utbetalt öfver
200,600 R:dr för sina innehafvande
tjenster.
Huruvida man inom Lönereglerings-
Committgen har att vänta någon mo-
tion eller något förslag som åsyftar
accordernes dehinitivs försvinnande är
svårt att förutse. Men enär hvarje plan
i detta afseende troligen måste grunda
sigipå en bestämd ordning uti beräknin-
gen af penningarnes förhållande under
ev längre tidrymd, så torde svårligen nå-
got mindre ändamålsenligt kunna fram-:
ställas än ett förslag som beror af Sven-
ska Bancosedlarnes värde under det
Lommande halfva Seklet. Åtminstone
förefaller det så, att dömma efter de
hos oss sig företeende tidens tecken, till
hvilka konsequens uti åtgärder icke e-
gentlisen lärer:kunna räknas. Sistnämn-
de olägenhet är likväl endast en af de
mångfaldiga svårigheter som möta den
hvilken begifver sig ut på de financi--
elia projecternes gränslösa haf. När
man begynner granska sakerne i de-
talj, när man tager forskningens sänk-
lod uti handen, märker man först al-
la de interessen som stötäs genom in-
förandet utaf ordning och regelbun-
denhet, och det torde vara alltför
mycket fordradt uti närvarande tid be-
gära den kraft som är nödvändig för
verkställigheten af en planmässig gång
till ett bättre.
Skulle det hända att ett antagligt
förslag till accordernas upphörande
bragtes å bane, så bli säkerligen vissa
bestämda afgifter utaf hvarje lånta-
sande Officer vid de Indelte Regementer
ett vilkor hvarförutan ett s ådant för-
slag ej kan gå uti fullbordan. Då får
man er fara huruvida Kongl. Maj:t gil-
lar de Oligarchiska principer hvarpå
frågaren uti Nya Argus syftar. Det
torde 1 öfrigt kunna betviflas att K.
Moj:t anser Stats-anslaget för Årmeens
löning såsom en Löntagares egendom;
mera troligt är att dessa anslag fort-
faraude betraktas såsom en Statens e-
gendom, hvarmed Statens lydande tje-
vare aflönas på det sätt som afgöres
vtlaf Statsmakterne, till hvilka Krigs-
befälet icke på någon längre tid va-
vit rväknadt.
Y ATTOVT TC DAAEN OCT PDA NWINGRQ
TESS ESENNN