nen för det patriotiska pirtiet, fram-
för alla OConnrell, äro hans afsvur-
na header. De stränga åtgärder Gec-
neral-Gouverneoren trott sig höra vid-
taga Ull lagnets bibehållande, äro vå-
seutlisa skälet till denna bitterhet, som
nätt sin höjd. genom OConnells och
hans närmaste vänners arrestering, ett
torde böra
steg som anses något för-
hastadt, så mycket hellre som något
egentligt, efter gällande lagar stralff-
bart företag svårligen lärer kunna till-
vilas dem. Mot en borgen al 20600
pund sterl. har OConnell blifvit fri-
vilven. ilvad styrelsen emellertid vin-
ner med denna åtgärd, eller General-
(Fouverneuren med sina proclamatio-
ner är dock ganska problematiskt. En
svår erisis är utan tvifvel i annalkan-
de; en crisis som ej hämmas eller fö-
rekommes genom dylika palliativer
hyilka icke ens för ögonblicket utvät-
ia bågot, såsom man finner deraf, att
OCovnell och de öfriga mot borgen
frigiine från polis-amtet genast begåf-
vo sig till en sammankomst som på
förhand var utlystalt hållas, der de å-
ter. med exaltation deckunerade mot
regeringen och der man beslöt uppsät-
tandet af en böneskrift till parlavien-
tet, byvari Unionens upphäfvande för-
klaras vara det enda medel hvarize-
nom Irland kan räddas. Denna sam-
sankomst bevistadessaf mellan 5 och
60060 personer, och förslagen gjordes
och understöddes nästan uteslutande
al Prostestanter. O Connell utsöt
här hela sin galla mot Regeringens
ledamöter, framförallt mot Marqui-
sen af Anglesea, och Ilofvade de
närvarande att, så snart Parlamen-
tet fått en sann nationell organisation,
ställa de af honom angripna personer
till vätta inför inför dess skrank. I
Grefskapet Roscommon har ett sam-
manträde al: Anti-Unvionister likaledes
eat rum, under Shevilfens eget prwe-
sidiuns medlemmar af Iclands beröm-
daste familjer vore härvid närvaran-
och förklarade on! nälligt för
ett national-parlament, med be-
stämdt uttryckt vilkor att regenten
skulle vara densamme som hittills.
Fit annat icke ovigtligt tidens tecken
är, atl så snart man i Cork erfor der-
varande biskopens död, utgick genast
en uppmaning till sammankomst, hvar:
anbällan hos Konungen borde beslutas
rörande indragning al nyssnvämnde Bi-
skopsewbete, såsom öfverflidigt, hvar-
not inkomsterna, 3606 pund årligen,
skulle till nyttigare ändamål,
seråcles fattigförsörjuing. . En af de
mest tryckande bördor för
ock otvifvelaotist det öfver
de sig
anslås
förrn.
Ielan
unsla,
d är
——— TE EET ERNIE AE FILTER IEA IETF SARAS MASAI EE MS AREAL TRA AG RAA ST ASLAN TESS ATG TUBS ARR GDI ATEA FEGA TA ENAT AE SE EE IN, NAN EE TEE
landet, hvarizenom okunnighet och
elände blifva imassars onndy ikliga öde.
Så länge regeringen ej kan eller vill
atfinna medel att förekomma det onda
som innefattas i dessa båda omstän-
digheter, så länge skall ock Irland,
trots af Gouverneurens proclamationer
och orostiftares, arrestering förblifva
i jäsning, oupvhörlig j äsning, som en-
dast kduo slaktas med öns fullkomliga
lösryckande från Stor-Britannien. Ja,
skulle till och med dessa ämnen till
missnöje helt och hållet kunna undan-
rödjas, så skall dock troligen landet
ihärdigt fortfara satt påyrka införandet
af eget Parlament, Denna i så hög
orad vigliga fråga, som förnärvaran-
de syssel sätter allas sinnen, och till
hvars förmån den stora pluraliteten af
Ielandsbefolk ning högt förklarat sig, har
visserligen Icke, såsom och annan
kunde vara böj jd alt tro, sittupphol i
OConnells intriger och uppviglings-
försök: den kan snarare anses såsom
en naturlig följd af Katboelikernes po-
litiska emancipation. — Pesse vilja nu
bega sin nyssförvärfvade rätt, att
afljelpa de missbruk och Oräll visor,
under hvilka deras fädernesland ned-
tryckes och ännu länge skall fortfara
att nedtryckas, så vida det icke med
den kraft, sutveckling den politi-
ska emancipationen medgifver, säller
sig deremot. Intet folk kan i längden
med tålamod fördraga tyngden; at en
detsamma påtrugad , (remimande kyrka
såsom statsretigtom en kyrka som un-
der Christeliga plägse ders täckmantel
och skyddad al ovällr ådiga, tryckande
en
agn:
hva
lagar, aftvingar en ofantlig majori-
tet al andra lärors bekännare tunga
skalter, och sammmanhopar stora rike- la
nn nn
domar utaf den tionde, som afpressas
alla grenar af landets industri. Alla
dessa missbruk, jemte hundrade an-
dra, härleda sis från den myndighet
E ngelska arristoeraten sedan århundra-
den utöfvat öfver Irland. OConnell
hvilken kan anses såsom ett moraliskt
uttryck af alla verkliga Irländares vilja
söker nu alt, medels t ett enda slag,
— försöket alt skilja Irland från En-
gelska pralamentet, afgöra den stora
frågan om alla dessa brister och miss-
bruk skola kunva på en gång afskaf-
fas, eller om man skall fortlara att
röra sig inom kretsen af halfva målt
och steg eller usla palliativer, Se der
den stora hemligheten af de nuvarande
rörelserna. Om den Ministöre som nu
leder Englands öden, är klok nog alt
öppna ögonen för landets sanna iutc-
kan likväl möjligen ännu
allt återföras till ordning och Irland
torskänkas åt lionet. Skulle de
ressenl, -
Nn dep
språk, d
ket. Bur
och den
som — fr
alldrig.
skap, Oi
sig kunt
tidens oc
Brittann
den alln
i Irland
got såd
Frankri
iSchaveit
britten,
förträftli
tukta hh
Irlands
helst, så
ger elle
ra fallet
sednare
djupt 1
inom sje
högt på
ta fall -
gen och
bifall di
nan är I
står såll
skulle d
lösning
af denn:
niens he
stokrati
annat; g
den och
ÅAristocrs
vält gr
sträcktas
verkning
IN
H, M
Stats-Rå
EF. OM.
HH. Kr
san täck
Harmon
för sång
Carls
HA. MM.
hedra A
varo.
Fö
underrät
rieus, el
ailidit i
af de m
Lagman
färsman.